horseinspiration

 

Tänkte bara berätta vilken fantastik nyhet pygmén kläckte igår! Jag ska få ta över ridskolebloggen på stallets hemsida nu när storbossen tar semester. Kan känna att äntligen får rätt ponny träda fram i rampljuset! Har precis skickat iväg första updaten för tryck, checka in den och mina nya polare här ute i vildmarken!

 

Gnägg och galopp, här finns inget stopp! / Buffalo Mulle

Pygmén har legat på latsidan denna veckan och jag förstår att ni saknar att höra om allt bus och annat som jag har lyckats med denna vecka. Jag börjar från där pygmén slutade så att jag inte glömmer något!

 

Tisdag; pygméns plan = jobbig dressyr, min plan = galopprace och krascha hoppträningen på andra sidan

Eftersom jag var en stjärna igår så var jag från början inställd på samma sak. Dock var det en gnällig mupp på ryggen som bara klagade på träningvärk överallt och ingenstans och klappade mig mest när hon själv tyckte att hon var duktig. Åååh, vad hon förstör! Men ska inte hon skärpa till sig ska inte jag det heller, hähähä.... Jag körde metoden "lugnet före stormen" så att hon inte skulle vara beredd. När hon kortade tyglarna efter pustpausen (som hon behövde, inte jag) och gav galoppskänkel.... Då körde racet igång! Jag sprang och sprang och sprang och sprang och tog sikte på hindrena på andra sidan! Även ponnyerna för den delen... Tyvärr var pygmén rätt kvicktänkt, hon måste ha vaknat till, och lyckades styra undan. Men springa fort fick jag göra medan pygmén krampaktigt försökte hålla sig kvar!

 

Onsdag; pygméns plan = lugn uteritt, min plan = personbästa bakom banvallen

Detta var verkligen en upp och ner dag för vår del! Båda två var väldigt trötta efter gårdagens tokigheter i ridhuset så för en gångs skull kom hon med den briljanta idén att vi far ut och bara myser. Sen när har vi två farit ut för att bara mysa? ALDRIG! Bakom banvallen kom vi och jag joggade mest igång där i galopp, för att värma upp musklerna lixom. Tog sedan en snabb paus, tog det lugnt och innan pygmén ens hann sätta igång startsignalen flög jag iväg. Hovarna dundrar mot marken, snön gör ett moln bakom oss och på ryggen har jag en pygmé som tjuter av skratt och knappt kan hålla sig kvar. Tillsammans flyger vi över stäppen, vildmarken darrar av rädsla när Buffalo Mulle spränger ljudets hastighet! WOHOO VAD ROLIGT DET ÄR!!!

Vi tog en sväng till innan vi mötte kändishästen mitt ute i vildmarken. Hon såg lite vilsen ut så jag hjälpte henne hem igen. Inte lätt när man är kändis och van vid paparazzis och andra konstiga saker. Tur att hon har världens bästa tränare som även fungerar som GPS när det krisar. 

 

Torsdag: pygméns plan = bus i snön, min plan = supermegabus i snön

En massa bus, race, galenskap, energi, skratt, magknip av allt skratt, lycka, glädje, mer energi, supermega race och massa annat. Det bestod dagens uteritt av. Ibland är hon rätt så bra ändå. Den där korta irriterande saken. Men bara för att vi tänkte samma sak på ridturen betyder det inte att jag inte hittar på rackartyg ändå... Hähähähä.... Pygmén är väldigt noga med att kolla så att jag är lika hel efter som innan ridturen så då passade jag på! Min polare Ohio, från ganstergänget i hagen, hade testat något liknande som tydligen var störtroligt men jag tog det ett steg längre. Jag koncentrerade mig riktigt mycket, stod blickstilla, invänta rätt ögonblick, sikta och.... SKJUT! HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!! Roligaste dagen på länge! Oj vad jag hållit den klicken inne! Rakt på handen på pygmén la jag av en riktigt blötfis och hennes min var oslagbar! De förvuxna pygmérna som tillhör grannen på andra sidan gången skrattade lika mycket som jag! Dressyrfjollorna stod bara och suckade åt mig medan ponnyerna och kändishästen tyckte att jag var störtrolig! Fick lite svordomar och andra konstiga ord efter mig men det var värt det! Vartenda ord!

 

 

Nu mina trogna fans ska ni få höra om dagens äventyr! Pygmén var smart nog och gjorde min fantastiska dag ännu bättre; ut och iväg mot stäppen! Men hallå, vi hann inte mer än någon meter så måste jag återigen tampas med häst och vagn. Varför kan människor inte bara förstå att det är så mycket coolare för hästar att ha människor på ryggen istället för bakom? Eller ja, i mitt fall en liten irriterande pygmé.... Tydligen skulle jag springa efter också, vilken förnedring! Buffalo Mulle springer aldrig sist! Efter en liten bit mötte vi en traktor, då hade vi en rätt intressant konversation.

 

Jag: Måste om måste om måste om måste om måste om.....

Pygmé: Kan du lugna ner dig några hekton? Du behöver inte vara först jämt...

J: JAG MÅSTE ALLTID VARA FÖRST! Jag är störst, bäst, vackrast och... AAAAAAAAAAH! VAR KOM TRAKTORN IFRÅN?!?!?!

P: Men hallå?! Du kan inte tvärnita sådär???

J: Den kom ju från ingenstans! OCH DEN LEVER OM!!

P: Du såg den från 100m bort....

J: *FNOOOORRRK*

P: Gå bara förbi så vi kan rida vidare....

J: Bäst att vara beredd på att fly ändå! *Tramp tramp stamp stamp*

P: Åååh, du är så gullig när du taktar!

J: GULLIG?! Hur kan du kalla stäppens kung för gullig?! Traktorn var ju inte ens läskig...

P: Nänä.... Det märkte jag ju....

J: Hästen med vagnen försvinner! Den får inte vinna! WROOOM!!

P: HALLÅ?! 

 

Ja, ni läser ju själva att hon inte riktigt förstår min alla gånger. Bara när hon ger mig godis. Det är hennes livsuppgift. Utan tvekan. Efter denna incident fick jag springa fort som vinden! Över stäppen! Prärien! Vildmarken! Stört coolt!

Sedan träffade vi på hästen med vagnen igen och jag fick återigen springa efter... Nä nu...! Denna gången ska den inte få vinna! Shit vad fort jag sprang! Manen fladdrade i fartvinden, ögonen tåras och mjölksyran var ett faktum. Kom jag om? Vänta bara tills nästa gång... Då ska ni få ett ärligt svar på den frågan...Tydligen hade hästen varit med i V47... V105.... V33? Jaja, nånting i alla fall som tydligen är coolt för dom som springer med vagn. 7:e plats också. Löjligt. Det är ju bara 1 platsen som räknas.... Sopa..... Chansen att glänsa i TV och hästen tar den inte....

 

 

*Psst... Säg det inte högt men det är rätt fräckt ändå att jag har tävlat med en TV-kändis! COOOOOOLT!*

Idag hände något spännande ska ni veta! Pygmén trodde att vi skulle köra på ett dressyrpass där jag tydligen skulle jobba... På en söndag?! Nej du... När vi väl kom in i ridhuset så var det en hel del nya saker där! Massa vagnar och två små pluttar som sprang runt med en sådan bakom sig. Alltså... Varför? Vad är meningen med det? Då går det ju inte att köra "kast med liten irriterande pygmé"... Hann inte prata med dom heller och fråga ut dom hur dom egentligen tänkte där. Såna där vagnar är ju tunga! Inte så enkelt att välta dom.. Speciellt inte om man själv sitter fast i den...

 

Ååh, vilka funderingar jag fick där! Blev inte riktigt klok på det hela när jag inte hittade något logiskt svar. Var lite ofokuserad på pygmén men hon förstod inte vilken livsomvändande upplevelse jag fick där. Hon förstår verkligen inte att även buffalo bill funderar på livet då och då!

 

 

Idag gjorde vi en spännande grej, jag och pygmén. Ingen sadel eller träns utan ut i vildmarken iklädd endast grimma. Till sällskap fick vi en övervuxen pygmé och 4 vildhundar. Som den modiga mustang jag är så backade jag inte undan utan kände att jag var tvungen att skydda pygmén mot dessa vilddjur. Hon är inte lika van vid bergslejon och anakonder som jag är. Plötsligt hoppar en av vilddjuren fram, lever om som om det vore sista dagen och springer mot oss. Snabb som vinden snurrar jag runt, siktar... Men va in i....?! Nehe, jag ska inte göra det? Dom är med... oss?!?! Jag förstår ingenting, hur är detta möjligt? När gick vi i fred med dessa? Tragiskt. Mycket tragiskt.

 

Under hela upptäcksvärlden tog jag varje tillfälle jag fick till att sikta, ladda och... ja, mer hann jag inte innan pygmén började gorma om att "så gör man inte" och blablabla. Skittråkigt. Jaga dom lite borde jag väl kunna få göra i alla fall? Sedan, från ingenstans, ett par tvingade vildhästar att dra skrot bakom sig där människorna sitter på! När dom far förbi i en väldig fart kan jag inte hålla emot, måste.... få... SPRINGA!!! Men vad in i... pygméskit!!! Hur vågar du trotsa buffalo mulle?! Jag hoppar, springer, stegrar och gör mig så skräckinjagande som möjligt för att hon i ren rädsla ska släppa mig. Inte ens lite rädsla visar hon, det enda hon får ur sig är "dummer", "pucko", "fjant" och andra nedlåtande ord. Åååh, varför kan jag aldrig få ha kul?! Eller ja, lite roligt fick jag där en stund. Körde en ny sport; "släp med liten irriterande pygmé". Hähähä... Hon är precis lika svag som hon ser ut! Lite lik en shetlandsponny är hon också; lever om alldeles för mycket men gör knappt något åt det. Hähähähä, livet är underbart ibland!

 

Väl tillbaka i stallet efter en otroligt spännande upptäcksfärd på stäppen fick jag äntligen äta middag och slappna av. Jisses, det är jobbigt att ligga på topp alltså!

 

Fick ett trevligt meddelande från polarna i ridskolestallet igår!

 

 

Nej, vilken tur vi har! Du har ju lärt dig att ta dig ut från spiltan på nätterna, då kan du dra med dig några grabbarna och komma in på en hink eller två. Grabbkväll! Kan hålla med dig om hagen, tänk hur förvirrade alla ni skulle bli utan att jag kommer in och väljer bal före er andra? Eller ja, jag väljer bal i alla fall... Lattjolajbans kommer vi att ha i fortsättningen också! Kör vi på fredagsrace imorgon när du jobbat klart där på morgonen? Kung, skriver upp det. Det där med maten hoppas jag att hon tagit med i beräkningen, ju fler sorter man har desto bättre! En prins förtjänar det bästa. Och självklart fortsätter vi med sporten "Kast med liten irriterande pygmé", ni borde fixa en egen att kasta runt med. Blir lite lättare att plocka poäng då. Fast du har ju redan lyckats med the boss. Bra jobbat! Ska bli kul att själv försöka någon dag. Men vänta nu lite... kallar du mig otränad?! Vänta du bara... Vi ska nog jämföra oss efter all träning jag kommer gå in i nu! Biff is the shit!

 

Ut i kylan, idag är en ypperlig dag att samla energi! / Buffalo Mulle

Stor dag idag på stäppen! Jag har tydligen blivit upp-VIPad till privathäst! Hur fränt är inte det?! STÖRTCOOLT! Måste erkänna att jag blev lite rörd när minipygmén kom idag och hade leende som är större än största stäppen. Kan känna att det kommer att bli ett rätt awesome liv som häst numera! Men ssch! Säg det inte högt så pygmén hör, kan bli ett himla liv då...

 

Jaha, tydligen är semester slut också för vinterpälsen åkte av idag. Eller ja, i alla fall halva. Så mycket dyrbar päls kan aldrig ha nuddat dessa stallar förut! Snygg är jag i alla fall, nu ser alla mina muskler tydligt! Både vilande och de som är in action... Najs! Var snäll och stod still medan lillan jobbade på, jag vet ju att jag för eller senare får godis, ju snabbare desto bättre!

 

Åter igen till det här med att vara privathäst. Tydligen så har jag inte rent och snyggt när jag kommer in längre. MEN HALLÅ?! VAD HÄNDE MED DET DÄR ATT VARA PRINS OCH ALLT?! Här står jag och äter värsta pangmiddagen mitt i all skit, är det kungligt tycker ni?! När jag väl kommit över värsta chocken så hade vi i alla fall en otroligt intressant konversation. Man kan ju ibland undra om hennes IQ är lägre än spånet...

 

Jag: Wiie! Något nytt att kolla på!

Pygmén: Kan du inte akta på dig så jag kan mocka?

J: Jätteintressant! Bäst att gå fram direkt och kolla!

P: Men alltså... Då är det inte mitt fel att du får bajs i huvudet.

J: Hm hmhm... Undrar vad det är i kärran.... MEN HALLÅ?! Du kan inte kasta bajs i huvudet på mig?!

P: Jag sa ju att du skulle flytta på dig...

J: Och du tror helt ärligt att jag har tid att lyssna på dig när jag är på upptäcksfärd?

P: Suck...

 

P: Kan du ställa dig där borta istället?

J: Okej! Wiiie, röra på sig! Ååh vad roligt att röra till allt som du har gjort fint! Här kan jag stå!

P: Du kan inte stå mitt ivägen så jag inte kan kasta ut allt i kärran?!

J: Vad då? Skittråkigt att inte få uppmärksamhet ju...

P: Suck... Du får gå ut..

 

J: Hm hmhm... Undrar vad jag ska hitta på för bus nu... Knyta upp knuten, gå runt lite... Jag gör alltihop!

P: INTE KNUTEN! Kan du inte bara stå snällt som andra hästar?

J: Nedrans... Hon kom på mig... Nu kommer det hästar! AAH! DU TROR ATT DU ÄR STÖRRE ÄN MIG? NEJ NU!!

P: Men ååh, din mupp! Du kan inte kaxa mot hästar som är 2dm större än dig...

J: Han skulle bergis knuffa mig...

P: Nej, han skulle gå förbi...

J: Jag håller på min teori....

 

Ja, ni hör ju. Ingen kunskap eller kompetens överhuvudtaget. Undrar om människor IQ sitter i längden? Då har hon inte direkt mycket att komma med... Tur att hon är snäll i alla fall. Och ger mig godis. Hähä...

 

/ Gnägg och bus, er snygge och nyrakade lusebus

 

Har haft en riktigt chill julafton! Har blivit ompysslad som en prins på morgonen, fick motionera och jobba på styrkan i bakdelen (har hört att stona gillar valacker med muskler där bak så man måste ju börja ordna till det efter semestern och speciellt efter julen!). Efteråt tyckte tydligen pygmén att det var dags för årliga julfotograferingen. Förra året var det stora fuxmärren som jag skull trängas med men eftersom hon har åkt iväg på rehabresa så fick jag trängas med den nya lilla primadonnan. Försökte skrämma iväg henne så att jag själv skulle få stå i rampljuset men det fungerade inte. Pygmén var tjurig... Kan väl säga att jag var snyggast i alla fall. 

 

Sedan till det bästa; jag fick äntligen den efterlängtade julklappen!! Massa god frukt och annat gott som jag fick mumsa på. Det måste vara det absolut bästa med julen, allt underbart godis. Nu ska jag fortsätta chilla med de andra i VIP-stallet, skicka iväg slaven Hugo med julhälsningar till mina polare i andra stallet och fortsätta äta middag.

 

Idag ska ni få höra har det hänt något riktigt roligt! Pygmén tyckte att hon har fått dålig syn (eller någon annan anledning) så jag fick bli ompysslad i hovslagarspiltan. Tror att hon har börjat ta min status på allvar nu. Ja, alltså att jag är en prins. Manen borstad, hela jag ryktad och svansen ansad. Ja, alltså. Det här med svansen. Tycker att jag har coolaste svansen i stallet, lite läckra slingor i och tjock och fluffig. Kan känna att jag är lite rädd om den. Men vet ni vad pygmén gör?! Hon tar fram saxen! Jaja... den släpade i marken men hallå?! STORLEKEN HAR BETYDELSE! Fast alla försöker intala mig att det är tvärtom men det tror jag inte ett skvatt på.

 

Åter till det roliga. Idag åkte sadel och remmar på och ut i ridhuset vi styrde! Energin bara spratt runt i kroppen och trots mina försök till att knuffa på för att pygmén skulle gå fortare tyckte hon att jag skulle gå i hennes takt. Men hallå?! Det tar ju sååå mycket längre tid! Väl där inne tyckte jag att jag kunde få springa utan henne, hon tog sig ju aldrig upp i sadeln. Så jag sprang runt och försöka snabba på det hela men med dom där korta taxbenen så kommer man inte långt. Så jag bestämde mig för att stå still under någon sekund. Pygmén trodde att hon kunde lura mig genom att hoppa upp från fel sida men oj så fel hon hade! När foten var i stigbygeln och hon var på väg upp sprang jag glatt iväg och hon ramlade ihop. HAHAHAHAHAHA! Roligaste stunden på dagen!

 

Sedan var jag ju tvungen att skärpa mig lite. Man vet aldrig vad hon kan hitta på när hon väl sitter där uppe. Äntligen är vi igång igen! Styrkeövningar i skritt hela passet, jobbigt när man varit på semester så länge! Och vilka krav sedan! Att jag ska bära upp mig själv OCH henne när hon själv bara sitter där som en hösäck på snålskjuts? Jag förstår då ingenting, människans logik är inte direkt... Genomtänkt.

 

Imorgon är det julafton. Jag förväntar mig paket upp över öronen. Pygmén kan gärna fylla hela boxen full med morötter, äpplen och annat gott. Ska skicka iväg min slav Hugo att springa iväg med min önskelista till pygmén så att hon inte kommer med något helt onödigt. Som en grimma eller nått. Det går ju inte att äta.

 

/ Buffalo, den vilde, Mulle

Hoppla hej och hå!

 

Mulle is back! Som ni har längtat, jag förstår det. Pygmén är inte ens i närheten av min kompetens och skrivförmåga. Tycker mest att hon snackar massa hästskit, inte så mycket om grymma buffalo mulle. Livet är rätt chill för stunden. Har äntligen fått flyttat in till VIP-stallet, tycker att det var på tiden. Pygmén brukar säga att jag är en prins och då kan jag tycka att jag ska behandlas som en också! Har stort härligt utrymme och kan röra mig fritt, det vill säga springa runt pygmén lite nu och då och knuffa omkull henne när hon är irriterande. Har två nya grannar, ett rödhårig typ som jag inte tycker är särskilt rolig. Tydligen så har hon ondskefulla kontakter med the big boss.... Första tanken var att oroa sig men vem flyttar sig inte för stäppens grymmaste vildhäst?! Nej, tror att jag håller mig borta ändå... Ston är inte så intressanta trots allt... På andra sidan däremot har jag en roligare kompis. En större grabb som jag brukar snacka med rätt mycket. Han har inte upplevt mycket i livet han, inte som en gammal mustang som jag! Han förstår inte riktigt det här med stäppen, det roliga med pygméer och sånt. Tydligen ska han bli dressyrstjärna, det är vad han säger i alla fall. Och hans människa. Jag håller tummarna för dom! Tänk vad coolt om jag om något år känner en kändis? COOLT!

 

Nuläget är att jag har semester, det är i alla fall som jag ser det. Pygmén måste ändå envisas med att gå runt med mig i det tråkiga ridhuset. JAG VILL UT TILL VILDMARKEN! Hoppa, studsa, snurra... LEVA LIVET! Nejdå, jag håller mig mellan fyra väggar. Men vänta bara... En dag bryter jag mig ut och då tar jag min plats som stäppens kung! Tills vidare fortsätter jag reta gallfeber på människorna, snackar strunt med grabbarna, ignorerar stona och har en grym semester.

 

Åååh, ni ska bara veta vad jag gjorde idag! Tänkte lura pygmen lite så jag stod som en ljus när hon slängde på mig all utrustning, stod lika snällt när hon förberedde för att skutta upp på min rygg. HAHA! Trodde hon verkligen att det var utan en räv bakom örat? När hon drar sadelgjorden spänner jag ut magen så mycket det går och precis när hon är på väg upp drar jag in magen och swosh! Där for sadeln! HAHAHAHAHAHAHAHA! Så kul man kan ha på en fredageftermiddag. Låtsades som ingenting men hon genomskådade mig totalt...

 

Tydligen skulle vi skutta över pinnar idag. Skittråkigt så man måste svänga och ha sig så mycket, skitjobbigt ju! Mycket roligare när man kan springa i 190 knyck och göra en superman! Nej då, inte idag. Istället ska vi byta galopp hit och dit och jag var alltbra sugen på att hoppa över hon i mitten istället för pinnarna... Fast på slutet tyckte jag att det blev roligare! Vi skulle jogga över pinnarna istället för skutta! Jogga långsamt skulle vi också och tydligen skulle jag ta i mer med bakkärran. Ett, två, stånk, stön, fnork, fnork, tre, fyra, jämarns så snygg jag är nu, fem, sex, över! Dags att gasa! Massa beröm fick jag också från pygmen varje gång vi kom över utan att leka plockebin (vilket var noll ggr för er som undrar, jag var kungen över alla idag!). Livet blir så mycket roligare med en klapp på halsen och lite bäbisprat i öronen (shit... erkände jag verkligen det där?!). Ni ska bara veta hur trött jag var efteråt, att ha roligt tar på krafterna!

 

Har upptäckt att en ny plutt har kommit till stallet. Pygmen verkar tycka om denna plutt som alltid verkar vara totalt oskyldig och en liten ängel. Tidigare dagar har jag visat min avsky genom att morra och hota med strejk om detta konstiga beteende fortsätter. Jag menar, hallå?! Allt godis och "du är så bra" tillhör mig! Har det fungerat? Knappast. Inte ens om jag vänder bort huvudet tar pygmen notis. Crap. Så jag har valt en helt ny taktik; ignorera allt med plutten. Att bara ställa in mig i spiltan sådär och lämnad åt mitt öde utan mat och vatten (nej, jag överdriver inte det minsta) och umgås med plutten istället är inte schysst. Men vet ni vad? Pygmen tittade in för att säga god natt och började klia sådär äckligt skönt, sådär så man slappnar av totalt, ögonlocken blir tunga och... KLONK! Det var inte bara en gång huvudet åkte rakt in i väggen på grund av att jag slumrade till. Lite pinsamt då stora gul skrattade rätt gott åt mig i början tills han blev lite avis. Till slut somnade jag totalt och utan vetskap om hur länge jag sovit vaknade jag av att det var middagsdags och pygmen var borta. Hon är slug den där kortväxta dvärgen... Nästa gång ska jag under utpressning få hon att klia mig hela natten... Gör hon inte det avslöjar jag alla pinsamma saker hon gjort... Hähähä....

 

/ The boss, Lucifer

Äntligen. Dagen som jag så länge väntat på kom idag. Precis som vanligt står jag i lugn och ro och äter min middag när plötsligt den irriterande lilla människan kommer. Som vanligt pratar hon med bäbisrösten som om jag vore en tanig rädd unghäst. Buffalo Mulle är då tuffare än 100 unghästar tillsammans! Inget godis får jag heller trots att jag gör mitt bästa för att se utsvulten ut. Kanske inte det smartaste då lite av middagen är kvar.... Jaha, se där. Inte får jag ha kvar mig grymt snygga vildhästpäls heller. Jag som sparat den i 4 dagar... Lerinpackningen på benen åker också. Om människorna nu inte ville att vi skulle ha lerinpackning varje dag, varför släpper dom oss inte fria så vi kan springa fritt? Har aldrig förstått mig på det där.

 

Har glömt att berätta att jag fått flytta från min stora fina box ner till min gamla spilta. Nu har jag ett nytt sto som granne och stora gul. Stora gul brukar jag snacka med i hagen när jag får tid, är ju väldigt upptagen vildhäst på dagtid. Typ som stålmannen; en skepnad på dagen, en på natten.... Hans sällskap gillar jag faktiskt, vi är på samma våglängd. Han skulle bli en bra vildhäst... Stoet bryr jag mig inte riktigt om, hon går in i något yogaaktigt och filofiserar för det mesta. Skittråkigt. BORING!

 

Men i alla fall, åter till Dagen D... På väg tillbaka från vattenfållan så får jag inte stå med huvudet mot väggen utan nu vänder pygmen på mig och tycker jag ska stå med huvudet utåt. Vänta lite... Det här känner jag igen... När man står åt det här hållet brukar det betyda... JA! NU SKA ALL ENERGI JAG SAMLAT PÅ MIG GE RESULTAT! Inte förstår hon att det är bråttom heller. Så tydligt jag bara kan ber jag muppen att skynda sig genom att bli otålig, stå blixtstilla när säkerhetsbältet åker på och pygmen hinner inte ens tänka förrän jag har tagit metallsaken. Nu ska det bli åka av! 

Ååh, suck... Väl inne i rasthallen så tar det sååån tid! Pygmen går från sida till sida och det tar alldeles för lång tid. Jag stressar henne lite genom att gå runt, runt och föreslår en flygande start. Den idén var inte så populär.. När klumpedunsen väl har kravlat sig upp pinnar jag på som bara den! Hmm... frivolt med handsprattel? Missil ner i bajset? Kanske en dubbelspin rakt upp och rakt ner? Oooh, det finns så många olika sätt! Dags att springa, jag ökar farten mer och mer. Varje kurva är en rivstart, varje lång sträcka är ett upplopp, jag ökar och ökar och ökar. Men nejdå, irriterande flugan tycker vi ska springa långsammare trots att hon sitter där och skrattar. DÄR KOM SIGNALEN! DAGS FÖR SKEN! Ett, två och tre språng och jag kan inte hålla mig längre! THE KING OF THE RODEOHORSES IS IN THE HOUSE!! Jämarns vilken explosion! Såg ni det grabbar?! Jag försöker kommunicera med dom i stallet men får inget svar. Men va..? Hon sitter kvar! Jag som ansträngde mig så... Resten av leken så får jag springa fort och oj så roligt det är! När jag vill öka så vill hon på ryggen också öka! Åååh, det är så kul! Wiiie! Så skönt att sträcka på benen och få ut all energi! Det blir så mycket roligare när pygmen skrattar också, då kan vi ha roligt tillsammans!

 

Bäst av allt; jag fick en guleböj efteråt också! Lilla gråa dansken berättade det för mig i hagen. Att vårt grannland ut mot stora vattnet säger så om de långa gula frukterna. God är dom i alla fall! MUMS!

Ska nog planera plan B... Kanske när vi far ut i skogen nästa gång? Då kan hon få en egen lerinpackning. Hähähähä....

 

/ Buffalo Mulle