Inget toughest men jag är rätt nöjd ändå
Nej, det blev inget toughest i år för att kollegan inte kunde delta. Många undrar varför jag inte springer själv, om jag inte är besviken och om det inte känns som ett års förberedelser har varit förgäves? Nej, vi skulle göra loppet tillsammans. Ja, jag är besviken och det känns jättetråkigt men det kommer fler lopp. Nej, hur kan jag tycka att det är förgäves med tanke på den utveckling jag har gjort under året? Jag menar, titta bara på bilderna från i år.
Under ett år orkar jag mer på jobbet och i stallet. Jag kan se mig i spegeln och känna mig otroligt nöjd med mig själv. Självkänslan och självförtroendet har stärkt. Jag har hittat en ny passion i livet som jag verkligen brinner för. Hela min fysik har förändrats, jag har en ny livsstil och jag älskar livet som det är nu. Hur kan man vara missnöjd över det?
Just nu har jag en offvecka, jag hinner inte med och kroppen känns trött så jag laddar energi och äter choklad ibland. Nästa vecka nya tag och ny energi mot målet!
Sista dressyrjobbet innan tävling
Foto: Josefine Gidlund, Msv C debuten augusti -14
Dressyrjobb i tisdags, lite förberedande för tävlingen på söndag. Red fram som att jag skulle rida Msv programmet på tävling och det fungerade faktiskt bra. Inte det lilla extra men bra. Camilla kollade när jag red igenom programmet; lite hastigt, lite slarvigt stundtals. Travdelen tyckte hon var bättre än galoppdelen men hemläxa att rida skolorna någon gång till innan tävlingen. Galoppdelen fick jag ta om igen och det blev stor skillnad! Då föll alla bitarna på plats och jag gav mig där.
Red dressyr idag igen för att få igenom skolorna riktigt; något stretig i början men till slut lossnade det. Under hela passet gav han det lilla extra och tyckte verkligen att allt vi gjorde var jättekul. Så bra känsla inför helgen så det finns inte! Det blev ett kortare pass, tyckte inte jag behövde ta igenom något mer utan avslutade när det kändes som bäst. Imorgon får han vila och på lördag ett lättare longeringspass bara för att röra på sig. Dags att ladda energi för att prestera på topp!
Bara jag fokuserar på att rida varje steg, varje rörelse, varje övergång och varje moment; inte slappna av för en sekund så kommer det att bli toppen. Jag kommer tänka igenom programmen gång på gång inför tävlingen för att även ladda mentalt. Mentala träningen är minst lika viktig som den fysiska!
Travarbete
Foto: Josefine Gidlund
Plötsligt är vi anmälda till hemmatävlingen
Foto: Josefine Gidlund
Vad mycket som hinner ändras på några dagar. Toughest blir inte av (mer om det i senare inlägg) så nu är vi anmälda till hemmadressyren som är nu på söndag, 17/5, istället. LA:3 och Msv C:1 ska vi rida. Efter två dagars uteritt utan några som helst krav på form eller dressyrarbete tyckte jag att det var dags att försöka igen. Så mycket bättre känsla idag! Lätt och mjuk i handen och mycket mjukare i kroppen! Valde att rida i ridhuset för att ha tillgång till speglarna för att kunna sammanföra känsla och utseende på rörelserna.
Travarbetet kändes helt magiskt! En nivå till så hade det varit felfritt men fick inte riktigt till trycket som jag ville. Skolorna satt kanon efter några vändor i båda varven, likaså skänkelvikningarna. Det hela handlar om att jag måste rida perfekt för att det ska bli bra och inte tappa sitsen eller följsamheten i rörelserna. Oj vad enkelt det låter men det är så svårt! Just därför ridning är så roligt ;) Tog några diagonaler i mellantrav också och där kunde jag inte önskat mer; takten satt, han längde hela vägen och jag kunde följa med utan problem. Äntligen börjar det sitta!
Galopparbete som annars är hans paradgren satt inte lika bra som det brukar. Dock gjorde han det jag bad om med viss övertalning angående den förvända galoppen som är i Msv C programmet och när det kändes bra i båda varven gav jag mig. Bara att nöta mer på det på tisdag då det blir dressyr igen och jag ska rida igenom programmet för Camilla. Känns riktigt bra i dressyren nu, ååh så roligt det är!
Galoppjobbet
Foto: Josefine Gidlund
Dressyrpass och lösgörande
Foto: Josefine Gidlund
Så kul att ha lite nya fräscha bilder att visa upp! Tänkte fortsätta jobba med lite rörelser under gårdagens dressyrpass men icke sa nicke. Det blev en massa lösgörande för att få hans höger sida att sträcka ut och vänsterbogen att komma in och inte skjuta ut. Tog att bra tag men efter ett tag lossnade det hyfsat så jag gav mig. Ville inte bråka mer eller fortsätta tills jag blev frustrerad och låta det gå ut över honom. Mycket skänkelvikningar, voltarbete och nyanseringar jobbade jag med för att få det hela att gå till sig. Gissar på träningsvärk sedan tisdagens dressyrträning. Men några bilder från slutet blev riktigt maffiga!
Idag struntade vi i allt som har med dressyren att göra och for ut på ett konditionspass istället. Två varv i galopp runt travstigen som höjde pulsen rejält på ponnyn och fick mina ben att fint skaka på slutet (lätt sits som gäller för att Lucifers rygg ska få rörelsefrihet). Båda två mycket mer nöjda än efter gårdagen, haha! Imorgon tror jag att vi far ut igen och klättrar lite och på söndag får han vila helt. Bara gå i hagen och mysa och låta kroppen få återhämta sig lite!
Benpass från h*lvetet
Mina ben darrar fortfarande efter dagens stenhårda benpass, och jag gick ut från gymmet för 30min sedan. Det gör redan ont och jag gruvar mig lite för morgondagens träningsvärk som definitivt kommer att infinna sig. På slutet har jag mest fokuserat på rumpan i benpassen men idag las det in mer av allt. Otroligt härligt att känna svetten rinna/droppa och att man är tjurskallig nog att ta sig igenom varje övning trots att det smärtar i varje muskel. Underbar känsla för min del ;) Tror det blir överkroppen imorgon som får jobba, hahaha!
Vidare mot stallet där det ska andas dressyr; ett pass på ponnyn och sedan håller jag i dressyrträning. Andas, lev och älska sporten!
Dressyrträning som gav den magiska känslan
Gah! Fantastiska ponny! Jag vet, jag säger det ofta. Men han är helt enkelt det varje pass. När jag värmde upp kändes han inte riktigt framme för skänkeln men hade en stadig och fin takt i alla gångarter. Mycket fokus låg då på tempoväxlingar för att väcka upp honom. Väl framme för skänkel blev han mer lekfull än arbetsvillig så mycket voltarbete och skänkelvikningar som fick honom att fokusera på uppgiften. Otroligt skönt att det ändå bara tar några minuter och sedan är han på plats, speciellt när man ska rida för tränare!
Alltså... den träningen kommer jag leva länge på! Den traven, den galoppen, det trodde jag inte var möjligt men ponnyn kan! Ååh, så synd att det inte fastnade på film. Det var maaagiskt! Allt vi gjorde bara flöt på och jag log igenom hela passet. Jag väljer att tacka mig själv för att jag började träna, för att jag via det fått bättre och stabilare sits, starkare bålmuskulatur, bättre flås och bättre kordination. För att jag har blivit en bättre ryttare. Det är så fantastiskt roligt att rida!
10 dagar kvar
Träningen tuffar på som den ska, 10 dagar kvar och nu ska flåset upp ännu mer. Konditionen ska jobbas på varje pass på gymmet och även utanför. Jag ska vara så redo som möjligt och stå på startlinjen och känna att jag fixar det här! Kan även känna att utvecklingen går långsammare... Ska leta reda på nya övningar ikväll, googla och se om jag hittar något nytt för att chocka musklerna = utveckling. Jag vill bygga ännu mer, minska på fettet, bli starkare och större i muskelmassan. Heja heja heja!
Glöm det där med lugn uteritt
Efter gårdagens hoppning ville jag mest bara jogga honom i trav runt travstigen för att få bort eventuell stelhet och träningsvärk. Det gick bra tills vi fick en häst framför oss. Bocksprång rakt upp med krummad rygg, taktande i skritten och därefter vildhästtrav i 15min. Ibland undrar jag var han får all energi ifrån... Imorgon väntar dressyrträning för Camilla, ser fram emot det! 3veckor sedan sist så det är på tiden :)
Har anmält pss till två tävlingar innan sommarbetet, en i maj och en i juni. Vi åker ut för kul, för att vi som ekipage ska få utmana oss själva och verkligen känna att vi är ett team. Jag kommer inte kolla på procenten, jag kommer vägra kolla var vi ligger resultatmässigt utan bara gå på känslan. Just för att jag vill inte åka hem efter en tävling, efter att ha satsat pengar och träning på att sitta besviken i bilen hem. Vi gör dessa tävlingar, sedan blir det inga fler 2015. En paus och bara träna, träna, träna. För det är faktiskt det som är det roligaste.
Lösgörande för bärighet bakifrån
Lucifer kändes faktiskt mycket bättre än vad jag trodde. Inte ett dugg stel eller stum i sidorna, däremot orkade han inte riktigt bära sig på bakbenen som han brukar men så brukar det vara efter några dagars vila. Till slut blev det bättre efter mycket lösgörande och känslan blev bättre. Han är så rolig; trots att det bara var tänkt som ett joggingpass så när jag sätter mig ner tänker han tävlingsform och tävlingsgångarter. Arbetsvillig till 110% och ger verkligen allt trots att jag inte kräver det av honom. Mycket skänkelvikningar och öppna för att få honom att komma under sig med bakbenen och när det kändes bra valde jag att avsluta. Får se vad vi hittar på imorgon!
Lösgörande efter 3 dagars vila
Foto: Josefine Gidlund
Lucifer har fått vilat nu i tre dagar, han kändes rätt matt i kroppen efter tävlingar tre helger i rad. Precis lika viktigt som det är att lyssna på sin egna kropp måste man lyssna på hästen. Så idag blir det till att sitta upp, blir ett lösgörande pass på uteplan och få bort eventuell stelhet. Abstinensen är hemsk, hahaha. Tänk att det kan pirra till så mycket över längtan att sitta upp på sin häst igen!
Utveckling på muskulaturen
Träningen och utvecklingen där går bara rakt uppåt! Axlarna och armarna växer, mycket tydligare konturer nu än tidigare och jag känner mig mycket starkare. Benen tar längre tid men jag känner att musklerna växer där under men konturerna tar längre tid. Skulle vilja säga att hela kroppen utvecklas åt rätt håll. Är otroligt glad att jag tränar alla muskelgrupper och inte hoppar över någon bara för att jag inte vill/känner för det. En allsidigt stark kropp är något jag strävar efter, sedan tycker jag det är snyggt om man har en jämn muskulatur (jobbigt med chicken legs ;) ).
Filmer från dressyrtävlingen
Min finfina ponny. Som han ställde upp, så kul vi hade. Världens bästa kompis.
Jag tycker inte det är roligt längre
Min bästa vän, bild från tävlingen i Umeå.
Taggad till tusen för att få tävla idag, på hemmaplan och förhoppningsvis kunna ta revansch och verkligen leverera. Går in på banan, bra känsla i första klassen och en fantastiskt bra känsla i andra klassen. Resultatet? Inte ens godkänt. Jag är så besviken. Så ledsen att den sport jag verkligen brinner för inte verkar vara något för oss som ekipage. Han gör allt jag ber om, levererar gång på gång och blir bara bättre och bättre. Men till vilken nytta om det ändå inte syns i resultatet? Det är med tårar i ögonen jag funderar på om det bästa för oss är att ta en paus från tävlingsbanan. Jag vill inte komma hem besviken efter varje tävling och inte längre tycka att det är roligt. För jag tycker inte det längre, jag tycker inte att det är roligt att bli nertryckt i skorna och få kastad i ansiktet att man inte platsar. Det är ca en månad kvar till nästa tävling, jag får tänka och fundera. Men just nu vill jag inte ha något med tävling att göra längre.
