horseinspiration

Jag och Donna på första bortatävlingen förra året!

Ryggen höll under helgen så det blev tävling igår! Efteranmälde mig till LB:1 då jag missat sista anmälningsdatum... *host* På framridningen kändes det lite blandat. Vissa stunder hittade vi känslan hyfsat och vissa fanns ingenting. Jag kom aldrig ner i sadeln riktigt förrän någon minut innan vi skulle in på banan och jag tror att det gjorde mycket. Väl inne på banan kändes hon faktiskt fin, framåt och lyssnade bra. Dock när programmet började körde vi lite olika race och jag kunde inget annat än skratta mig igenom programmet. Donna sprang och sprang och tyckte livet var lajbans, speciellt i första ökade galoppen då hon trodde att det var ärevarv och sprang för kung och fosterland med spetsade öron och uppslängt huvud. Haha! Jag tror aldrig att jag har haft så roligt någon gång när jag tävlat dressyr och jag tror att det gjorde att jag blev mer avslappnad inne på banan.

Vi red i alla fall ihop hela 61,72%!
Superbra start på tävlingssäsongen, eller vad säger ni?

Hinner blogga en snabbis. Alldeles strax drar jag och pappa ner till Sundsvall för att besöka Hööks. Förhoppningsvis hittar jag ett par stövlar som jag kan ha, hoppas hoppas hoppas! Ryggen känns bra (hittills), så förhoppningsvis tävlar jag och Donna imorgon! Tränset är smörjt så det är blankt och snyggt!

Hörs senare!

Jag och Donna från Härnösands dressyrtävlingar 2010.

Idag blev det programridning med dressyrstaket inför söndagens klubbdressyr. Donna var sjukt fin på framridningen! Lyssnade på minimala hjälper och vi hittade verkligen en fin rytm och takt och allt bara flöt på! Något ovanligt var att hon gjorde superfina galoppfattningar och stannade kvar i formen. Det är något som vi har svårt för annars men nu fungerade det riktigt bra!
Själva programridning gick väl sådär... Bättre känsla än förra programridningen men inte riktigt så bra som det kan vara. Det blev inte samma sak som på framridningen men vi gjorde det bästa av det. LB:1 var programmet vi red och det är ett program som faktiskt passar oss bra men inte idag.

Det blir LB:1 på söndag också om ryggen håller. Knäckte till den idag så får se om ömheten kommer ikapp tills imorgon eller söndag... Då blir det nog ingen tävling för min del tyvärr.

lovisa om Nytt utseende:

Har du gjort designen själv?? Om inte vem har då gjort den? Jättefin iallafall!;)

Ja, jag har gjort den själv med hjälp av hjälp-sidor på internet. Bara att googla runt för att förstå koderna. Dock är min inte världens mest avancerade men tack så mycket!

Idag stod cavaletti på schemat och det var hästbyte. Jag fick Arwen vilket kändes helt okej. Hon är ingen stor favorit men inte heller en av de få hästar jag verkligen inte vill rida. Hon ligger någonstans mitt emellan. Under uppvärmningen kändes hon så seeeeg från början och jag ångrade att jag inte tog dressyrspöt. Vi arbetade med mycket volter och böjda spår så det fick igång både mig och henne. När vi gick över på volterna hade hon riktigt fin framåtbjudning och jag hade hittat rytmen i traven. Galoppen kändes superbra och jag var riktigt nöjd med henne. Därefter blev det bommar; en bomserie med 5 bommar i en båge på ena långsidan och sedan två små hinder i en båge på andra långsidan. Svårt att förklara men hoppas att ni förstår någorlunda.
Jag måste säga att Arwen var supersvår i hoppningen; innan vi vände upp på det pyttelilla hade hon riktigt bra galopp men så fort hon kom rakt mot hindret backade hon av och hade inte riktigt det där flytet. Vissa ggr fick jag till det men sedan tappade vi det ganska fort.
Som avslut på lektionen ett litet hinder på både volterna och vi skulle bara rulla över dom. Avtravningen sedan kändes riktigt, riktigt bra och jag måste säga att jag är supernöjd över dagens ridlektion! Dock är jag supertrött nu men det tar jag som ett bevis på att jag jobbat rätt.

Jag är en aningen upprörd över dagens tillverkare av ridstövlar. När jag går in i en ridsportbutik får jag i princip ångest över att ens titta åt stövlar för att det är 1/20 som kan passa någorlunda. Har jag missat något eller är verkligen dagens ryttare sjukt smala? Jag kan förstå ponnyryttare som är yngre, majoriteten av dom är smala som stickor (Nej, inte alla. Läs det jag skrev = majoriteten) och har ännu smalare ben och vader. Då designas ridstövlar och chaps efter som måtten också. Men hur är det då med oss som har lite mer kött på benen och faktiskt väger över 55kg? För oss finns det i princip inga ridstövlar. Vi måste specialbeställa och om ens det går. Det betyder att det blir mycket dyrare för oss också. Är det bara jag eller känns inte det rättvist?!

Sedan en annan sak jag är lite upprörd över. Varför skiljer det så otroligt mycket på skaftvidderna?! Antingen ska du ha 38cm runt eller 41cm. Om man ligger på 39,5cm då?! "Inga stövlar till dig, tyvärr". Tack för den... Finns det inget märke som faktiskt kan införa fler skaftvidder?! Jag skulle lätt bli deras första kund.

Dessa stövlar önskar jag att det fanns större skaftvidder av (dom finns på Hööks):

Idag började 5st nya elever i min barngrupp, det betyder att gruppen är nu full vilket känns jätteroligt! Det kändes att både jag och eleverna var ovana med så pass många ekipage samtidigt i ridhuset. Till slut kunde eleverna hitta bra avstånd till varandra och jag hittade ett sätt att hjälpa så många som möjligt på kort tid.

Dagens övning:

Jag vet att ni älskar mina paintkunskaper.

Hela övningen rids i trav. Vi började i vänster varv, vid C ta sikte på första bomserien (självklart glömde jag måla dit konerna i hörnen vid bomserierna), rid runt konen och vänd sedan upp på bommarna. Rid över dom i lätt sits, sikta på konen vid X. Vid X rid en volt ut till E och sedan tillbaka, därefter över nästa bomserie. Följ kortsidan och vänd sedan upp på bomserien med det lilla hindret och börja sedan om.

Eftersom alla var ovana med så många ekipage var det svårt att hålla en bra fördelning så det blev lite problem vid volten men till slut gick det hyfsat bra. När det kändes bra i vänster varv avbröt jag för lite galopparbete; delade upp gruppen i 2 och sedan fick de galoppera på fyrkantspåret. Jag tror att det var dagens bedrift, så underbart duktiga var allihopa!
Sedan bytte vi varv till höger och gjorde samma bana, dock tog jag bort volten då jag ville avsluta med flyt. På slutet höjde jag upp hindret lite så några fick känna på ett litet skutt.

Mycket nöjd med första lektionen med 10 elever. Det här kommer att bli kalas!

Har inge ursäkter kvar längre, alla är avverkade och ingen vill läsa dom. Därför låtsas jag som att inget har hänt.


Onsdag 19 januari - Barngruppen cavaletti



För att inget ska missuppfattas ska det vara skrittavstånd på bommarna på långsidan och de andra bomserierna är travavstånd. Det blir inte riktigt som man vill i Paint...

Första övningen var att på långsidan med bommarna var det skritt och träning av lätt sits. När dom kom ner till hörnet var det trav och sedan en volt vid A och rida på vänster sida om bommarna. Vid E (som inte är utritat) var det halt i 3s och sedan skritt ner till nästa bokstav där det blev trav. Volt vid C, innanför bommarna till höger, och sedan skritt vid långsidan.

En nyttig övning för mina elever, de var tvugna att tänka på en massa saker samtidigt vilket lärde dom kontrollera tempot, styrning och lätt sits. Då mina barn behöver mycket för att de inte ska lessna fort passade den perfekt. När jag tyckte att det såg bra ut fick de jobba på serpentinbågarna i trav och träna ridvägarna, styrning och lätt sits i trav där. När det satt fick hjärnan vila lite och galopp las in. Därefter serpentinerna igen och sedan avsluta med den lilla banan. Det var otroligt nyttigt då alla ponnyer gärna ville trava över bommarna så ryttarna var tvugna att verkligen rida ordentligt för att ha kontrollen kvar.


Nästa gång (ikväll) blir det ännu en tankeställare med hinder inräknade!

Ibland går det inte som man tänkt sig. Jag menar inte en såndär lite bagatell som man lätt ser förbi efter en liten stund och som man sedan kan fundera över och utreda. Nä, sånt upplever man varje dag, i alla fall jag. Men när något större händer, som skakar om en liten mer och får en att se verkligheten i vitögat och sticker hål på drömbubblan känns det en aningen jobbigare. Eller ja, ganska mycket jobbigare. När något som man trodde att man skulle klara av går åt raka motsatsen får självförtroendet en knuff. I detta fall en liten rejälare en.

För att få in det måste man få må dåligt en liten stund. När det sedan har gått in kan man börja sätta ihop självförtroendet bit för bit igen och sedan har man ett val; antingen göra något åt det som gick snett eller blunda och gå förbi. Det valet kommer att bli svårt.

Nu har Lusen fått kort man igen, och det smärtade både han och mig tror jag. Det blev ungefär som på bilden, dock någon cm kortare då han protesterade i början och det blev inte direkt som jag hade tänkt mig. Som tur är så växer den ut snabbt så inom 1 månad är den säkerligen 1-3cm längre. Imorgon är det dags för privatlektion på ångvälten, längtar!

Känner mig otroligt duktig som tog tag i saken och smörjde upp 2 av tränsen. Är det bara jag eller är det så otroligt tråkigt att göra att man skjuter upp det hela tiden? Vet att det måste göras för att det ska behålla kvalitén men det är skittråkigt rent ut sagt.

Hur gör ni när ni smörjer? Vad använder ni er av och i vilken ordning använder i produkterna?

Det första jag tänker säga är fy fan vad fin, bra, underbar, fantastisk och världens bästa Donna är!

Under uppvärmningen var det som att sitta på en helt annan häst sedan igår. Det var verkligen att rida i uppförsbacke med världens påskjut bakifrån. Jag kunde hur enkelt öka, korta, svänga och hon gick där stadigt. Jag svävade på moln ett tag där.
Framhoppningen var på hinder nummer 2/6 där vi hoppade nerifrån och upp på en 8volt. Vi hittade inte riktigt avsprångspunkten förrän på slutet men då kändes det bra. Sedan tog vi studsen på kortsidan, först trodde jag att det skulle bli väldigt tajt men det fungerade utan några som helst problem. Innan vi hoppade banan tog vi långsidan 1ggr i båda varven (3 galoppsprång emellan).
Allt kändes bra fram tills vi skulle hoppa banan. Helt plötsligt blev jag jättenervös och fick en stor klump i magen. Jag fick aldrig igång henne pågrund av att jag backade så pass mycket så de första 3 hindrena blev pannkaka rakt upp och ner. Galopperade igång henne ett varv runt fyrkantspåret och tog om banan och då kom vi runt med ett bra flyt och samspel men nervositeten satt kvar.
Efter att alla hoppat banan fick vi ta den väg som inte kändes bra. Jag valde hindrena 2-5 och samma sak den här gången fast nu stannade Donna på första. Ett varv lugnt fyrkantspåret och sedan flöt det på bra men nervositeten var kvar ändå.
Som avslut hoppade vi snett på hinder 2/6 på en 8volt och då försvann nervositeten. Förstår ingenting, varför måste den där spärren finnas där?

Igår när jag red kändes det faktiskt ovanligt bra att jag orkade med hela ridpasset men det har sina.. följder? Idag har jag världens träningsvärk i magen och benen. Dock väljer jag att se det som något positivt då det är ett bevis på att jag verkligen red och inte "åkte" häst. Ikväll har jag hört rykten om att det är hoppträning, får väl se vad det blir! Kommer att få ännu mer träningsvärk än vad det blir...

Efter ett jullov med endast 4dagars ridning och sedan jobbat häcken av mig var det ÄNTLIGEN dags att hoppa upp på Donnas rygg igen. Hon kändes ovanligt framåt när vi skrittade igång på långa tyglar, följde enkelt med vikthjälperna och vände jättefint för ytter. Dock så blev det lite "skenet bedrar" då hon verkligen inte var så mjuk och fin som hon verkade. Donna har alltid haft problem med att vara mjuk och smidig i vänster varv och det är inte lätt att upptäcka om man inte är en duktig ryttare. Det som är lite dumt är att jag är precis likadan i min vänstra sida; sådär stel och väldigt orörlig. Så vi kämpade på ett tag med lite delade åsikter om hur vi skulle göra. Funkade hyfsat i traven, inte alls i skritten men superbra i galoppen. Förstår inte alls hur hon kan vara så mjuk och fin i galoppen trots att hon är så stel ibland. Skänkelvikningarna fungerade bättre än vanligt vilket var ännu konstigare. På slutet hittade vi ett samarbete och fick till en hyfsat bra känsla.

Det känns bra att vara tillbaka på hennes rygg!

Måste bara få visa en ny hjälm som kommit ut. Trots att jag älskar rödsvart i alla dess former så måste jag faktiskt dissa denna, det är bara för mycket och inte alls så snyggt som det skulle kunna vara. Jag känner hur stolt Malin kommer bli över mig om det uttalandet.

Igår var det dags för terminstart för barngruppen och jämarns vad jag har saknat dom! Världens bästa ridgrupp!

Dagens övning handlade om att svänga och kontrollera hästen på rätt sätt med kroppen och mindre tygel. Nu tänker ni säkert att det är för avancerat för barnen men det låter mer än vad det är. Vi gjorde övningar som innehöll övergångar mellan halt-skritt-trav där dom verkligen fick koncentrera sig på sitsen. Då alla har mer eller mindre fallenhet för att luta sig fram vid avbrotten/avsakningarna så fick dom träna på att verkligen hålla sig upprät för att bli stadigare i ridning. Detsamma gäller vid volter i trav, dom har en tendens att falla framåt men på slutet satt alla så naturligt och utan ansträning rakt upp och ner i sadeln med hästar som lyssnade jättebra på deras hjälper.

Jag blir så stolt över dom, trots att jullovet varit några veckor så är dom bättre än någonsin!

Har verkligen inte tid att blogga för tillfället. En stor vet uppgift + 2 hemtentor som ska vara inne på fredag. Ena hemtentan behövs bara lite finslip på, den andra får jag imorgon. Hoppas att jag hinner klart allt SNART.

Gjorde ett personlighetstest bara för kul. Och jag måste erkänna att det faktiskt stämmer läskigt bra. I alla fall vissa av påståendena. Ni som känner mig, tycker ni att det stämmer? Pluspoäng till den som orkar läsa allt, dessutom är det på engelska... HÄR kan ni också göra testet.

The perfomer

As an ESFP, your primary mode of living is focused externally, where you take things in via your five senses in a literal, concrete fashion. Your secondary mode is internal, where you deal with things according to how you feel about them, or how they fit with your personal value system.

ESFPs live in the world of people possibilties. They love people and new experiences. They are lively and fun, and enjoy being the center of attention. They live in the here-and-now, and relish excitement and drama in their lives.

ESFPs have very strong inter-personal skills, and may find themselves in the role of the peacemaker frequently. Since they make decisions by using their personal values, they are usually very sympathetic and concerned for other people's well-being. They're usually quite generous and warm. They are very observant about other people, and seem to sense what is wrong with someone before others might, responding warmly with a solution to a practical need. They might not be the best advice-givers in the world, because they dislike theory and future-planning, but they are great for giving practical care.

ESFP is definitely a spontaneous, optimistic individual. They love to have fun. If the ESFP has not developed their Thinking side by giving consideration to rational thought processing, they tend to become over-indulgent, and place more importance on immediate sensation and gratification than on their duties and obligations. They may also avoid looking at long-term consequences of their actions.

For the ESFP, the entire world is a stage. They love to be the center of attention and perform for people. They're constantly putting on a show for others to entertain them and make them happy. They enjoy stimulating other people's senses, and are extremely good at it. They would love nothing more than for life to be a continual party, in which they play the role of the fun-loving host.

ESFPs love people, and everybody loves an ESFP. One of their greatest gifts is their general acceptance of everyone. They are upbeat and enthusiastic, and genuinely like almost everybody. An ESFP is unfailingly warm and generous with their friends, and they generally treat everyone as a friend. However, once crosesed, an ESFP is likely to make a very strong and stubborn judgment against the person who crossed them. They are capable of deep dislike in such a situation.

The ESFP under a great deal of stress gets overwhelmed with negatives thoughts and possibilities. As an optimistic individual who lives in the world of possibilities, negative possibilities do not sit well with them. In an effort to combat these thoughts, they're likely to come up with simple, global statements to explain away the problem. These simplistic explanations may or may not truly get to the nature of the issue, but they serve the ESFP well by allowing them to get over it.

ESFPs are likely to be very practical, although they hate structure and routine. They like to "go with the flow", trusting in their ability to improvise in any situation presented to them. They learn best with "hands-on" experience, rather than by studying a book. They're uncomfortable with theory. If an ESFP hasn't developed their intuitive side, they may tend to avoid situations which involve a lot of theoretical thinking, or which are complex and ambiguous. For this reason, an ESFP may have difficulty in school. On the other hand, the ESFP does extremely well in situations where they're allowed to learn by interacting with others, or in which they "learn by doing".

ESFPs have a very well-developed appreciation for aesthetic beauty, and an excellent sense of space and function. If they have the means, they're likely to have to have many beautiful possessions, and an artfully furnished home. In general, they take great pleasure in objects of aesthetic beauty. They're likely to have a strong appreciation for the finer things in life, such as good food and good wine.

The ESFP is a great team player. He or she is not likely to create any problems or fuss, and is likely to create the most fun environment possible for getting the task done. ESFPs will do best in careers in which they are able to use their excellent people skills, along with their abilities to meld ideas into structured formats. Since they are fast-paced individuals who like new experiences, they should choose careers which offer or require a lot of diversity, as well as people skills.

ESFPs usually like to feel strongly bonded with other people, and have a connection with animals and small children that is not found in most other types. They're likely to have a strong appreciation for the beauties of nature as well.

The ESFP has a tremendous love for life, and knows how to have fun. They like to bring others along on their fun-rides, and are typically a lot of fun to be with. They're flexible, adaptable, genuinely interested in people, and usually kind-hearted. They have a special ability to get a lot of fun out of life, but they need to watch out for the pitfalls associated with living entirely in the moment.

Kollade precis in Hööks hemsida och hittade en hel del nyheter som jag gillar. Ta er en titt och se om ni hittar lika mycket som jag!

Måste bara få tillägga en sak till förgående talare.

Det är skillnad på när hästen gapar av obehag, springer ifrån bettet eller helt enkelt gör något i ren protest än tugga på bettet, lyssnar på ryttaren och försöker förstå.

Vill du fortfarande diskutera detta ämne du anonyma läsare så stig fram från din anonymitet och ta det med mig personligen istället.

Kära "jag"-bloggläsare

Om du helt ärligt tror på att vi skulle sätta in ett bett med spikar i munnen på våra ridskolehästar, så har du helt och hållet rätt.
Vi brukar försöka att få våra hästar att svara för skänkeln, därför använder vi elsporrar för bästa effekt.
Våra ridlärare brukar även stå på marken med grisfösare, speciellt när vi tvingar hästarna att hoppa 130.
Dom är ibland lite motvillga, men du ska veta vilken teknik man får ut av barrering!
Vi tycker att vi får fram dom bästa ridskolehästarna utav detta, trots att vissa tycker dom är magra, så går vi efter mottot: bättre för smal än för fet!
Alla som kommer ny till våran ridskola får lära sig att mocka är onödigt och att hästen kommer i sista hand. I första hand kommer märkeskläder!

Om du någon gång kommer och hälsar på våran ridskola så tycker jag att du verkligen borde testa våra dressyrhästar som är specialtränade för att kunna gå MSV-dressyr.
Vårat bästa knep är att man binder fast rep vid hästarnas kotor och sedan sitter du där uppe och drar så hårt du kan, för att få fram det finaste steget. Alla våra hästar kan öka traven som Totilas!!

Nu tänker jag inte avslöja några fler hemlisar, för jag vill inte att du ska få fel bild av våran ridskola :)

Tack för att du lyssnar och är förstående!

/Malin

(Till alla blåbär där ute så är detta ett skämt!)

jag  ([email protected]) om Läsarfrågor:

Om han biter ihop och tuggar mycket så ska du ju ABSOLUT INTE stänga igen munnen på honom! Det är ju bara att dölja problemet och inte att hjälpa honom. Byt istället bett till ett som inte stör honom.

Vet inte om jag skrev otydligt men han har inga som helst problem med bettet som han har nu. Han gör det för att han verkligen försöker och tycker att det är roligt. Han tuggar bara så pass mycket större än alla andra, Donna gör likadant fast mindre munrörelser så att säga. Då han är en så pass känslig ponny så skulle han protestera en aning mer kraftigt om han inte trivs med bettet. Som jag skrev tidigare, testade det bara för att se om det blir någon skillnad. Helt ärligt så tror jag faktiskt att de människor som var där när jag red hade sagt till om han såg väldigt obekväm ut.

Undrar vem det är som har något att dölja? Jag som skriver precis som jag tycker och tänker eller du som gömmer dig bakom ett "jag"? Våga stå för din åsikt istället.

Som säkert många vet så har jag återkommande problem med ryggen sedan kraschen i somras med Donna. Nu är det relativt bra, det går upp och ner och varierar från dag till dag. Tyvärr så påverkar det min ridning också då jag har tappat en hel del muskler där. Och om det påverkar mig så påverkar det hästarna också vilket jag inte tycker är riktigt rättvist. Därför har jag bestämt mig för att få tillbaka musklerna till ryggen genom träning, både för mitt och hästarnas bästa. Så jag kommer att beställa boken Ryttare är idrottare inom kort, någon fler som är intresserad kan ju höra av sig. 185kr kostar den och vi delar på frakten.

ida om Onsdag och torsdag:

får ja fråga varför du ahr snokrem om han inte behöver det?

Han behöver inte nosgrimman heller då det fungerade utmärkt när jag red igång honom i slutet av sommaren 2010. Men han har en tendens att springa och tugga väldigt mycket och gör det inte direkt diskret utan öppnar verkligen munnen och biter sedan ihop. Varför jag valde att rida med snokrem var för att se hur han reagerade på det och inte störde det honom så mycket.




Anonym om Nyheter på Hööks:

remonttränset är inte nytt, bara bilden =)

Sedär, jämarns vad jag hänger med bra! Då kan vi ju säga att det är en nyhet för mig.... Haha.

Rean är i full gång på Hööks och jag skulle tro att dom inte gör nyheterna officiella förrän den är över. Jag har hittat nyheterna som dom gömmer på hemsidan och här kommer de träns som jag hittade!


1. Claridge House Islandsträns 279kr
Måste säga att jag gillar detta träns! Kul att dom går ifrån de "vanliga" islandstränsen och gör dem lite mer som ridhästarnas träns. Mycket stilrent och snyggt, lite ponnystuk blir det över islandshästarna! Dock är frågan om sporthästarna kommer att passa lika bra i det som de ursprungliga hästarna gör? Och med det menar jag de bastantare hästarna som verkligen ser ut som mysiga skogsmulleponnyer.


2. Claridge House Remontträns 359kr
Riktigt, riktigt snyggt! Älskar de vita sömmarna och de vita detaljerna på remonten och pannbandet. Det ser dyrt ut och ser ut att vara av riktigt bra kvalité. Mer och mer av spännena som är vända in mot hästen vid bettet kommer in i handeln och jag måste erkänna att jag gillar det. Har själv två träns som har en funktionen (Donnas och Lusens dressyrträns). Det som lyfter upp hela tränset är spännet på remonten, snyggt!


3. Komplett träns 189kr
Första frågan är, varför finns det inget märke på det för? Det måste väl ändå finnas någon tillverkare?
Trots att jag inte gillar de träns som har smala remmar så är det här inte värsta slaget. Måste erkänna att jag tycker att det ser väldigt tråkigt ut. Nog var det tidigare "kompletta tränset" snyggare.


4. Gold Medel Hera 649kr
Favoriten bland nyheterna. Jag gillar nosgrimman riktigt mycket! Lik förgångaren som dom hade tidigare, dock inte samma käkrem. Att nosgrimman sitter ovanpå nackstycket är ett plus, dock syns inte det på bilden. Jag kan inte ge annat än positivt omdöme till detta! Det ska vara priset i såna fall. Och att pannbandet är lite tråkigt.

Blir inte så mycket häst idag. Har jobbat fram till kl. 14.00 idag och har sedan dess suttit och försökt få ihop slutprojektet i en av kurserna som jag läser nu. Det blir faktiskt bra, måste bara försöka få upp lite tempo i arbetet bara så att jag blir klar någon gång. Förhoppningsvis hinner jag med det mesta ikväll så att det bara är finslipet kvar tills imorgon. Det skulle kännas grymt bra!

Om 1 timme blir det att fara in till Public och äta middag. Mamma fyllde år i lördags (1 januari) och det ska firas med fin middag. Kanske bäst att man går och duschar så att man inte stinker skurmedel...

Onsdag - Uteritt
I onsdag red jag som sagt ut, fic Henny-Rambo och Rebecka-Final till sällskap. Lucifer kändes faktiskt riktigt uppmärksam för en gångs skull, inte sådär totalt ofokuserad som han annars brukar. Supertrevlig i skritten, gick att flytta han åt sidan åt båda hållen utan att han tappade fokusen. Lyssnade bra i traven också, dock ställde jag inga krav där då han var så lycklig över att få trava på utomhus och han hade så mycket att titta på. I galoppen lyssnade han också riktigt bra. Tills vi släppte dom.... Lusen låg först och var jättenöjd, när vi väl släppte dom och lät dom springa av sig kom Rambo upp bredvid och då var det lika med kört. Lusen drog på som en ångvält och jag tror aldrig att jag har suttit på honom någon gång när han har haft den farten och powern i sig! Och för någon sekund blev det premiär för att han stack med mig. Första gången på 7,5år stack han med mig. Vad gjorde jag? Skrattade så att tårarna rann! På väg tillbaka körde han sin blandning mellan trav/skritt/något annat och ingen fattade riktigt vad han gjorde.

Torsdag - Dressyr
Då det var första gången han skulle gå med snokrem hade jag inga som helst krav på honom. Ville bara testa hur han reagerade med det. Från början var det lite funderingar från hans sida och det var jobbigt att fokusera på både mig och remmen runt mulen. Skrittade ett bra tag tills jag kände att han var okej med det hela och travade sedan igång honom. Där märkte man tydligare att han inte var van vid det hela och att han hade träningsvärk sedan onsdagens springtur i skogen. Jobbade mycket med volter och serpentiner för att mjuka upp honom och även lite sidvärtsrörelser några steg på volterna. När han kändes bra i traven tog jag en kort galopp i båda varven, där märkte man verkligen vilken träningsvärk han hade sedan uteritten så jag galopperade bara något varv på volterna i båda varven och gav mig sedan.
Efter att han fått skritta och pusta något varv hände något. Jag kortade tyglarna och bad honom om trav och det var som att sitta på en helt annan häst! Jag kunde enkelt följa med i traven och Lusen travade på med en otrolig bakbensaktivitet. Volter, öppna, sluta, ja allt! Jag svävar fortfarande på moln efter de där få minutrarna som allt bara stämde. Det är så det ska kännas, att man är ett med hästen.

Äntligen tog jag mig i kragen och fixade en vintrigare design. Dock inga stora ändringar, endast bakgrunden och headern. La även till lite snö! Men det får duga än så länge. Rebecka Borg är fotograf till bilden på mig och Lusen! Här kommer fler bilder från dagens fotografering! Även här Rebecka Borg som är fotograf till alla bilder!

På bilderna ser ni även tränset som jag köpte till Lusen, västen jag fick i julklapp och tröjan som jag köpte på Hööks rea!

Då var det nytt år igen och det har hänt en hel del i slutet av veckan!
I onsdags blev det uteritt med Lusen (mer om det och fredagens dressyrpass i annat inlägg) och avslutning med tävlingsgruppen på Area 1 med laserdome. Bäst av 3 spel körde vi och trots ponnygruppens kaxiga snack före så krossade hästgruppen dom i de sista två spelen.
På torsdagen blev det dressyr med Lusen och på kvällen iväg på 50års fest.
Fredagen var det nyårsafton och jag jobbade på förmiddagen och sov mellan 11.00-15.30, strax därefter drog jag iväg och mötte upp Rebecka på ICA för att handla nyårsmiddag, efterrätt och chips och sånt till kvällen. Vid tolvslaget for vi upp till Varvsberget där det fotades, begravdes i snö och frös om vartannat innan vi begav oss hemåt igen. Under helgen har Rebecka sovit här och självklart har helgen bestått av hästar, godis och film. Alltid lika underbart!

Ikväll kommer inlägg om sista dagarna med Lucifer och förhoppningsvis lite nytt på designfronten om jag hinner.