Onsdag och torsdag
Onsdag - Uteritt
I onsdag red jag som sagt ut, fic Henny-Rambo och Rebecka-Final till sällskap. Lucifer kändes faktiskt riktigt uppmärksam för en gångs skull, inte sådär totalt ofokuserad som han annars brukar. Supertrevlig i skritten, gick att flytta han åt sidan åt båda hållen utan att han tappade fokusen. Lyssnade bra i traven också, dock ställde jag inga krav där då han var så lycklig över att få trava på utomhus och han hade så mycket att titta på. I galoppen lyssnade han också riktigt bra. Tills vi släppte dom.... Lusen låg först och var jättenöjd, när vi väl släppte dom och lät dom springa av sig kom Rambo upp bredvid och då var det lika med kört. Lusen drog på som en ångvält och jag tror aldrig att jag har suttit på honom någon gång när han har haft den farten och powern i sig! Och för någon sekund blev det premiär för att han stack med mig. Första gången på 7,5år stack han med mig. Vad gjorde jag? Skrattade så att tårarna rann! På väg tillbaka körde han sin blandning mellan trav/skritt/något annat och ingen fattade riktigt vad han gjorde.
Torsdag - Dressyr
Då det var första gången han skulle gå med snokrem hade jag inga som helst krav på honom. Ville bara testa hur han reagerade med det. Från början var det lite funderingar från hans sida och det var jobbigt att fokusera på både mig och remmen runt mulen. Skrittade ett bra tag tills jag kände att han var okej med det hela och travade sedan igång honom. Där märkte man tydligare att han inte var van vid det hela och att han hade träningsvärk sedan onsdagens springtur i skogen. Jobbade mycket med volter och serpentiner för att mjuka upp honom och även lite sidvärtsrörelser några steg på volterna. När han kändes bra i traven tog jag en kort galopp i båda varven, där märkte man verkligen vilken träningsvärk han hade sedan uteritten så jag galopperade bara något varv på volterna i båda varven och gav mig sedan.
Efter att han fått skritta och pusta något varv hände något. Jag kortade tyglarna och bad honom om trav och det var som att sitta på en helt annan häst! Jag kunde enkelt följa med i traven och Lusen travade på med en otrolig bakbensaktivitet. Volter, öppna, sluta, ja allt! Jag svävar fortfarande på moln efter de där få minutrarna som allt bara stämde. Det är så det ska kännas, att man är ett med hästen.
I onsdag red jag som sagt ut, fic Henny-Rambo och Rebecka-Final till sällskap. Lucifer kändes faktiskt riktigt uppmärksam för en gångs skull, inte sådär totalt ofokuserad som han annars brukar. Supertrevlig i skritten, gick att flytta han åt sidan åt båda hållen utan att han tappade fokusen. Lyssnade bra i traven också, dock ställde jag inga krav där då han var så lycklig över att få trava på utomhus och han hade så mycket att titta på. I galoppen lyssnade han också riktigt bra. Tills vi släppte dom.... Lusen låg först och var jättenöjd, när vi väl släppte dom och lät dom springa av sig kom Rambo upp bredvid och då var det lika med kört. Lusen drog på som en ångvält och jag tror aldrig att jag har suttit på honom någon gång när han har haft den farten och powern i sig! Och för någon sekund blev det premiär för att han stack med mig. Första gången på 7,5år stack han med mig. Vad gjorde jag? Skrattade så att tårarna rann! På väg tillbaka körde han sin blandning mellan trav/skritt/något annat och ingen fattade riktigt vad han gjorde.
Torsdag - Dressyr
Då det var första gången han skulle gå med snokrem hade jag inga som helst krav på honom. Ville bara testa hur han reagerade med det. Från början var det lite funderingar från hans sida och det var jobbigt att fokusera på både mig och remmen runt mulen. Skrittade ett bra tag tills jag kände att han var okej med det hela och travade sedan igång honom. Där märkte man tydligare att han inte var van vid det hela och att han hade träningsvärk sedan onsdagens springtur i skogen. Jobbade mycket med volter och serpentiner för att mjuka upp honom och även lite sidvärtsrörelser några steg på volterna. När han kändes bra i traven tog jag en kort galopp i båda varven, där märkte man verkligen vilken träningsvärk han hade sedan uteritten så jag galopperade bara något varv på volterna i båda varven och gav mig sedan.
Efter att han fått skritta och pusta något varv hände något. Jag kortade tyglarna och bad honom om trav och det var som att sitta på en helt annan häst! Jag kunde enkelt följa med i traven och Lusen travade på med en otrolig bakbensaktivitet. Volter, öppna, sluta, ja allt! Jag svävar fortfarande på moln efter de där få minutrarna som allt bara stämde. Det är så det ska kännas, att man är ett med hästen.
Kommentarer
Postat av: ida
får ja fråga varför du ahr snokrem om han inte behöver det?
Trackback