horseinspiration

 

Efter vårt lilla chattsamtal igår bestämde jag och Ohio oss för att dra med pygmén och hennes kompis ut på en tur. Vi får ännu ett tillfälle att prata ihop om våra idéer och människorna får rasta av sig lite. Stora rundan tog vi och oj så roligt det var! Alltid roligast att få springa i vildmarken med polarna! Dock tyckte jag att det gick lite väl segt för honom en stund där så ett nafs i baken fick han allt men inte blev det bättre för det... Vi galopperade så snön yrde kring hovarna, manen blåste i fartvinden, pygmén satt mest och skratta och vi hann inte ens med att köra sporten av sporterna. Attans... Jag bad pygmén ta en bild i alla fall för att ni ska få se hur awesome det är ute just nu!

 

HAHA! En sak till som jag glömde där i början. Det är något konstigt med pygméns röst. Man har knappt vad hon säger och alla andra människor tycker det är hur roligt som helst. Dom sa något ord som var "hes", det måste vara när människor knappt gör sig hörda. Mobbade henne lite jag själv också genom att låtsas inte förstå vad hon sa vissa stunder. Men äsch då, har hon världens mest häst så måste jag bry mig lite också. När hon blir mobbad av alla av sin egna art måste jag vara snäll så det var jag idag. När väl rösten är tillbaka tror jag att jag ska kasta upp henne i ett träd eller något nästa gång vi far ut i vildmarken.

 

Hörs din mes, Ohio han fes. (Hähähä....) / Buffalo Mulle