Inget toughest men jag är rätt nöjd ändå

Nej, det blev inget toughest i år för att kollegan inte kunde delta. Många undrar varför jag inte springer själv, om jag inte är besviken och om det inte känns som ett års förberedelser har varit förgäves? Nej, vi skulle göra loppet tillsammans. Ja, jag är besviken och det känns jättetråkigt men det kommer fler lopp. Nej, hur kan jag tycka att det är förgäves med tanke på den utveckling jag har gjort under året? Jag menar, titta bara på bilderna från i år. 
 
 
 
Under ett år orkar jag mer på jobbet och i stallet. Jag kan se mig i spegeln och känna mig otroligt nöjd med mig själv. Självkänslan och självförtroendet har stärkt. Jag har hittat en ny passion i livet som jag verkligen brinner för.  Hela min fysik har förändrats, jag har en ny livsstil och jag älskar livet som det är nu. Hur kan man vara missnöjd över det?
 
Just nu har jag en offvecka, jag hinner inte med och kroppen känns trött så jag laddar energi och äter choklad ibland. Nästa vecka nya tag och ny energi mot målet! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback