horseinspiration

Foto: Rebecka Borg, Våren 2012

 

Då jag vaknade med en trevlig träningsvärk efter torsdagens styrkepass så tänkte jag att jag lika gärna kan försöka rida bort lite träningsvärk. Barbacka med dressyr siktade jag in mig på. Sist jag red barbacka på Lusen hittade jag ingen styrka i mig själv, studsade runt och kunde knappt hålla mig kvar. Så kändes första delen också, koncentrerade mig på mig själv och växlade mycket mellan skritt och trav. Tog någon galopp bara för att känna på den. Efter skrittpausen som följde släppte allt. Hittade en styrka, balans, koncentration och kordination som jag trodde försvunnit. Alla pusselbitar föll på plats. Lusen blev den dressyrprins som jag alltid önskat mig; mjuk i munnen, tryck bakifrån, stadig i formen och enkel att rida. Ni vet känslan man får av att titta på de som är riktigt duktiga och man önskar själv att man fick känna den känslan? Precis den kände jag. Utan problem kunde vi gå in i öppna och skänkelvikning utan att tappa form, takt och tempo och allt bara flöt på. Jag vågade rida galoppen mer, samla ihop honom och det som jag trodde var minst 1 år bort fanns precis under mig. En samlad galopp med energi och bärighet, precis som vilken dressyrhäst som helst. Känslan är allt.