Ett steg i rätt riktning för utvecklingen

Dagens dressyrträning innehåll framdelsvändning, ryggning och lösgörande galopparbete. I framridningen var Donna såååå fin! Förstår fortfarande inte hur jag kan få äran att rida en sån fin häst och hur jag kan få henne att plocka fram sin bästa sida :)

Framdelsvändningarna blev bättre och bättre ju fler vi gjorde och ju mer jag red med sätet. Eftersom jag knappt kunde använda vänster tygeln (på grund av skadan) så var jag tvungen att sitta helt stilla för att lindra värken. Helt plötsligt fungerade att rida med enbart skänkel och säte! Framdelsvändningarna satt och ryggningarna blev mycket, mycket bättre än vad dom varit hittills.

Innan vi bytte varv för framdelsvändningarna tog vi en paus och arbetade i trav och galopp. Flytta undan hästen för innerskänkel vid A / C och låta hästen "falla" ut mot E / B, strax innan spåret ge galoppskänkel för att hästen ska fortsätta falla ut mot spåret. Vid nästa kortsida enkelt forma och flytta undan för innerskänkel, efter något galoppsprång på spåret bryta av till trav igen. Samma sak här; kunde knappt använda vänstertygeln utan var tvungen att rida i princip utan tyglar (endast lätt stöd) och rida med säte och skänklar. Inte lika lätt här men oj så bra det gick på slutet!

Att bli skadad kanske var bland det bästa som kunde hända för min utveckling i ridningen? Ikväll kunde jag med lätthet rida Donna i stadig form i vänster varv, enkelt flytta undan för skänkeln, behålla en bra form under hela passet och hitta en mjuk men ändå stark ridning som Donna behöver. Känns sååå bra att det går framåt och framåt för varje gång jag sitter på hästryggen! :D


Foto: Malin Nordin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback