Donnadine 9 och 11 november

9/11 Jogging på uteplan
Skrittade fram väldigt länge för att hon skulle bli riktigt varm i kroppen innan vi började jobba så att hon inte skulle vara alltför stel i kroppen. Kortade upp tyglarna och fortsatte i skritt ett bra tag. Jobbade mycket på raka spår för att hitta liksidigheten och samma syfte på en stor 8-volt och vanliga volter. För att ha stått nästan 1 vecka kändes hon faktiskt pigg, fräsch och hyfsat mjuk. Övergick till trav och jobbade likadant där. Dock blev det lite svårt att få henne att vara helt fokuserad då det var en hel del motorsågar som var igång runt ridplan (dom kapar ner delar av skogen för att hästarna lättare ska få synd på det som är utanför). Testade galoppen lite kort bara och det kändes ovanligt bra. Avslutade henne sedan rätt snabbt då hon var spänd som en fiolsträng och for iväg några ggr då hon tyckte vi var för nära motorsågarna. Jag var i alla fall nöjd :)

11/11 Dressyrgenomkörare i ridhuset
Efter torsdagens clinic med Sigrid Bergåkra kände jag mig otroligt inspirerad till att testa hennes tips och råd på Donna. Började som hon sa att rida mycket raka spår och byta varv ofta, vilket fungerade sådär för oss faktiskt. Eller för mig då, Donna var ganska nöjd. Jag har mycket lättare att hitta till en bra ridning om jag får rida mycket volter, serpentiner = böjda spår från början för att komma åt kordinationen. Så jag gick rätt så snabbt över till serpentiner och då fungerade det mycket bättre! I galoppen kom det som kändes mest spännande; växlarna.

Sigrid pratade och visade att man skulle testa alla 5 växlar på hästen i galoppen för att hitta framåtbjudningen. 1 växel seg galopp, 5 växel fullt ös medvetslös. Däremellan förstår ni nog.

Fattade galopp strax före kortsidan och red över hela ridhuset och testade växlarna. Donna svarade nästan för bra och när jag hade kommit till 4s växel var jag lite skakis men tryckte på en gång till och hittade 5:ans växel. Jämarns vad Donna kan springa fort! Benen sprattlade som jag vet inte vad och gruset yrde tillsammans med Donnas nöjda frustande och spetsade öron. Men wow vilken effekt det gav! Formen kom av sig själv och trycket i bakdelen fanns där! Bara jag underhöll det hela så stannade hon kvar och jobbade på otroligt fint! Arbetade självklart i båda galopperna. Andra delen av passet, efter en skrittpaus, kände jag på lite ökningar och skänkelvikningar. Allt satt som en smäck!

Nu vet jag precis hur jag ska rida som imorgon för att få så bra känsla som möjligt på banan! TAGGA!


Nu laddar vi inför KM!
Foto: Malin Nordin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback