horseinspiration

Redan i skritten på korta tyglar var han totalt okontaktbar vissa stunder. Ena sekunden jobbade han på och nästa vägrade han ta innerskänkel och gick istället och kastade ut bogen med blicken åt något helt annat håll. Han fortsatte på samma sätt även när Camilla tog vid. I traven kom koncentrationen i alla fall med inte styrkan eller arbetsviljan. Det gick inte ett enda varv på volten utan att han kastade ut bogen och drog iväg. Han vägrade ta innerskänkeln och följa med tygeltagen utan försökte springa undan för minsta lilla. Galoppen behöver jag väl inte ens nämna?

Efter uppvärmningen fick han pusta en stund för att vi sedan skulle rida in i sluta på volten. Där började han släppa efter, bli någorlunda mjuk i sidorna och lyssna bättre på hjälperna. I traven hade jag en riktig wow-känsla men det varade bara en stund innan den försvann. På slutet kändes det någorlunda bättre i alla fall.