Första hopptävlingen för 2011
Valde att endast hoppa 80cm då jag tycker att 70cm är alldeles för lätt för oss och för att jag fortfarande tvekar på 90cm.
Framridningen gick jättefort då det endast var tillåtet med 4 ekipage samtidigt så det var bara att korta upp tyglarna direkt och trava igång Donna. Hon bjöd riktigt fint framåt så jag koncentrerade mig endast på att hitta motivationen och framåtbjudningen. Vi hoppade lilla hindret 3ggr, då bjöd hon fint så vi gick över till räcket. Försa hoppet blev ett kråkhopp, haha! Andra hoppet blev bättre och tredje hoppet var nog det bästa. Då valde jag att hoppa oxern, blev 2ggr då båda backade av första gången men det gick bättre andra. Sedan var det bara att gå in på banan. Det är synd med inomhustävlingarna, man hinner knappt rida fram förrän man ska in!
Väl inne på banan kändes det bra på hinder nr. 1, 5 och 6. Då taxerade jag rätt mot hindrena och det var en underbar känsla över! På resterande hinder var det jag som backade av men Donna räddade hela situationen med att strunta i mig där uppe och taxera någorlunda bra. Den där underbara känslan saknades dock, inte riktigt som jag hade önskat men det kändes bra som första tävling.
Nu laddar vi om och hoppas på att vi kan starta 0.90m nästa gång! Träning, tränin och åter träning. Film kommer nog imorgon! :)
Framridningen gick jättefort då det endast var tillåtet med 4 ekipage samtidigt så det var bara att korta upp tyglarna direkt och trava igång Donna. Hon bjöd riktigt fint framåt så jag koncentrerade mig endast på att hitta motivationen och framåtbjudningen. Vi hoppade lilla hindret 3ggr, då bjöd hon fint så vi gick över till räcket. Försa hoppet blev ett kråkhopp, haha! Andra hoppet blev bättre och tredje hoppet var nog det bästa. Då valde jag att hoppa oxern, blev 2ggr då båda backade av första gången men det gick bättre andra. Sedan var det bara att gå in på banan. Det är synd med inomhustävlingarna, man hinner knappt rida fram förrän man ska in!
Väl inne på banan kändes det bra på hinder nr. 1, 5 och 6. Då taxerade jag rätt mot hindrena och det var en underbar känsla över! På resterande hinder var det jag som backade av men Donna räddade hela situationen med att strunta i mig där uppe och taxera någorlunda bra. Den där underbara känslan saknades dock, inte riktigt som jag hade önskat men det kändes bra som första tävling.
Nu laddar vi om och hoppas på att vi kan starta 0.90m nästa gång! Träning, tränin och åter träning. Film kommer nog imorgon! :)
Kommentarer
Trackback