Vi är tillbaka!

Jag och Donna är tillbaka, och det med råge. Ni som har hängt med här på bloggen eller som följer mig och Donna på lektionerna vet att det inte har gått superbra senaste veckorna och i hoppningen har det känts riktigt hemskt helt ärligt. Speciellt när man vet vad vi kan åstadkomma tillsammans och vi inte kommer upp till den nivån. Men idag, ojoj vilken underbart fin häst man rider!
Redan under uppvärmningen kändes hon klockren! Lyssnade hur fint som helst på både drivande och förhållande hjälper, ofta brukar hon bara lyssna på en av dom... Superfin längning i traven, superfin form och driv i galoppen och vilken sprutt det blev på hon när jag bad hon öka!
I framhoppning skulle vi travhoppa ett kryss, båda jag och Donna tyckte det var skittöntigt och ingen av oss ansträngde sig riktigt. När hindret sedan höjdes och vi fick galoppera emot så kom kraften och energin från ingenstans och jag tror Donna chockade alla, inklusiv mig, när hon drog iväg och hoppade med raketfart! Så fortsatte hon hela lektion och ännu mer fart och energi blev det i henne.

Vi hoppade bana på hela ridhuset vilket betyder för mig och Donna = tempo! Och vilket tempo sedan, det var bara att försöka bromsa så gott det gick och hänga med över hindrena. Första rundan var hon klockren, hindrena låg på 70-80cm. Sedan höjdes hindren till ca 90cm och hon gick ännu bättre där!

Jag är helt lyrisk, jag kommer att leva på den här lektionen ett bra tag. Världens bästa Donna!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback