Allt har en mening även fast vi kanske inte förstår det just då

Jag gissar att det här blir ett av dom naknaste inläggen jag kommer att skriva, men förhoppningsvis kan jag inspirera och motivera andra människor till ett mer positivt tänk. Hur ofta har vi inte alla fått frågan "varför valde du att göra så?", "varför gjorde du inte så istället?" eller "känner du att du verkligen gjorde rätt val?". Jag får minst en av dom frågorna varje vecka, från människor som känner mig och okända. Men jag tror att allt händer av en mening, att våra val inte kan styras och att allt kanske inte blir som vi vill. Det händer massvis av saker i våra liv, både positiva och negativa men vi kan inte göra något åt det. Vi får helt enkelt välja att acceptera det, ta oss igenom och lära oss något av det eller något annat alternativ. Själv har jag alltid valt det första, för mig finns inget annat.
 
 
Under hela min uppväxt har jag alltid gått min egen väg, och det är jag så otroligt glad för. Alla val jag gjort har format mig till den jag är idag och jag har aldrig känt mig så trygg och säker på mig själv som idag. Jag vet vem jag är och jag fullkomligt älskar mig själv och mitt liv. Till och med när jag mådde som sämst och trodde att jag inte var värd ett skit, till och med den tiden uppskattar jag nu i efterhand. Man lär sig något av alla händelser i livet helt enkelt, jobbiga som lätta.
 
Vi kan ta de största frågorna i livet bara för att ni ska förstå vad jag menar. Många frågar om jag hade velat välja om program i gymnasiet om jag fått chansen. För att få ett annat jobb? Ja kanske. En tanke som slår mig många ggr. Första året i gymnasiet blev jag mobbad, utfryst och var med om psykisk smärta. Vissa dagar när jag tänker tillbaka så önskar jag att jag hade gjort något annorlunda men nu i efterhand ångrar jag inget. Inte förrän nu förstår jag att det är just det året som har gjort mig till den pajas jag har varit fram till idag, i hela 7 år har jag gömt mig själv för att få folk att tycka om mig. Just bara för att det fungerade andra året när klasserna slogs ihop. Jag träffade nya människor och jag träffade den person som sedan dess varit min bästa vän och som jag värderar oerhört högt på denna jord. Även två andra som jag älskar oerhört. Tack för att ni kom in i mitt liv när jag hade det som tyngst; Hans, Stina och Ida. Därför ångrar jag inte mitt val. Idag har jag hittat vem jag egentligen är och behöver inte gömma mig bakom en massa skämt längre.
 
Efter gymnasiumet hamnade jag på Komvux där jag läste upp 8 ämnen för att sedan kunna söka vidare, flytta och plugga. Det blev aldrig mer än så och jag fick jobb på Brux. Idag frågar många vad jag har sökt för skola i höst eller vad jag pluggar för stunden. Varför jag har ett städjobb när det finns något så mycket roligare. Svaret är väldigt enkelt; jag träffade bland de mest fantastiska människorna för 2 år sedan som blev min arbetskollega och vän, numera chef. Hade jag aldrig fortsatt på Brux hade jag heller aldrig träffat värlens bästa Emma. Puss!
 
Under första åren då jag red i ridskolans tävlingsgrupp på ponny så frågade många mig varför jag red Lucifer. Det fanns ju så många andra som var så mycket bättre som jag kunde få rosetter med! Jag gav aldrig upp utan kämpade vidare och lät dom orden rinna av mig. Trots att jag ridit ett flertal hästar som lärt mig otroligt mycket så har jag alltid fallit tillbaka till Lucifer. Det var en mening med det, vi hör helt enkelt ihop och det var meningen att jag skulle köpa honom. Jag behövde bara lära mig lite av andra hästar för att sedan ta med mig all kunskap till honom. Jag behöver väl inte säga att jag ångrar det valet?
 
Alla människor vi träffar, älskar, förlorar, tappar bort på vägen... Alla lär oss nånting. Alla vänner jag har nu, fy tusan vad jag älskar er. Ni vet vilka ni är. Jag lär mig något av varenda en. Vissa har följt med sedan tonårstiden, då man inte visste vem man var, men tack vara vännerna har man knuffats i rätt riktning och hittat sin väg i livet. Till och med jag som hade en hiphopperiod där ett tag... Hur gick det till som?!
 
 
Det jag nu vill komma fram till är att trots att det kan kännas väldigt tungt, man är ledsen, besviken, arg, förbannad eller vad ni nu blir så kommer ni lära er något av den perioden och det blir bättre. Allt som sker har en mening och vi kan inte göra något åt det. Då jag ser väldigt mycket disney så ploppade den här låten upp i huvudet. Lyssna på texten. Man lär sig på resan gång en väldigt massa saker, vissa saker förstår man inte varför de händer men i slutändan förstår man. Väldigt djupt inlägg, men förhoppningsvis förstår ni vad det är jag vill få fram.

Kommentarer
Postat av: Anonym

<3

2013-07-15 @ 13:57:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback