horseinspiration

Som sagt, jag och Helen tog ångvälten och Chester och begav oss upp till Hamptjärn. Vårt mål var att hitta nya ridvägar till och från för att göra ridturerna dit lite roligare. Vi hittade två nya ridvägar som kommer att fungera ypperligt! Vi slipper rida genom bostadsområdet precis nedanför och mycket genom skogen! Dock var vägen dit inte lätt kan jag lova... Haha!

Efter ett härligt galopprace bakom banvallen blev det en härlig skrittur inklusiv pratstund efter grusvägen innan vi kom till skogspartiet. Vi hittade hur enkelt som helst upp till Hamptjärn trots att vi tog en väg som ingen av oss ridit tidigare, haha! Chester var rädd för alla diken som vi skulle över, Lusen däremot hoppade glatt över och var skitnöjd över sig själv. Vi testade fler ridvägar och på alla fick vi vända om. Lusen ångade på som bara den och brydde sig inte alls om all sten, alla stockar, grenar, rötter m.m. som kom i hans väg. Som Helen sa; Han är rätt lik dig, stort självförtroende och kör på och tror han ska klara det men till slut så snubblar han för han har inte alltid koll på kroppen! Tack för den du...

På väg hem blev det mycket diken som kom i vår väg; Lusen hoppade glatt över och travade iväg jättenöjd medan Chester stod och var livrädd för det skräckinjagande diket. Till slut så kom han över och vi var på väg hem. Dunderponnyn nummer ett förstår inte trav utan sätter av i galopp. Vi bestämmer oss för att trava en sista sträcka, hästarna fattar galopp och innan jag fattar vad som händer så sticker ångvälten iväg i världens fart och tycker han är coolast i stan. Helen frågade varför jag skulle tävla sista biten och jag säger att jag satt och bromsade... ;)