Min framtid, hur ser den ut?

Egentligen skulle inlägget handla om endast min framtid med hästarna men det blir svårt då det är så pass mycket som spelar in i livet så det blir ett inlägg om HELA min framtid. Helt beroende på vad som händer i livet så beror det på hur det blir med hästarna.
 
Just nu så vet jag inte vad jag vill göra med mitt liv och det skrämmer mig. Jag är livrädd att inte hitta rätt stig i livet som leder mig till fullkomligt lyckorus och får mig att älska allt i livet. När jag inte vet vad jag vill så kan jag inte göra något heller. Jag har många drömmar som jag vill uppfylla, vissa är arbetsrelaterade, andra är rena äventyr som jag bara måste göra innan jag väljer att bygga upp ett hem och familj och sätter mig till ro.
 
 
Jag vill tillbaka till Island. Jag vill uppleva detta fantastiska land igen och förhoppningsvis kan jag hitta ett arbete som gör att jag får möjlighet att återkomma till Island i alla fall varannat år. Landskapet, kulturen, människor och framförallt hästarna är något jag kan sakna otroligt mycket. Island ligger djupt i mitt hjärta och kommer alltid att göra det.
 
Jag vill åka på fotoresa till Kenya. Det har varit en dröm sedan jag började med fotografi och sedan jag sett bilder från Kenyas fantastiska landskap med otroliga djur och färger så är det en dröm jag aldrig kommer att släppa. Jag vill uppleva allt som har med Kenya att göra; kulturen, badstränderna, landskapen, djuren, maten, ja allt! En dag ska jag åka dit, en dag.
 
Jag vill hitta ett arbete som jag verkligen brinner för och känner passion för. Ta det nu inte som att jag inte trivs på Brux, för det gör jag verkligen! Jag har världens bästa chefer som verkligen uppskattar mig och mitt jobb och är inte rädda för att berätta det gång på gång. Att jag dessutom skulle få den absolut bästa, roligaste och knasigaste arbetskollegan bara sådär är jag otroligt tacksam för. Oavsett hur nere man är plockar hon upp mig direkt och får mig alltid att skratta! Att vi dessutom är världens bästa team och kan läsa varandras tankar är en storr bonus.
Men jag vill inte hålla på med lokalvården hela livet. Jag vill hitta ett arbete som jag kan säga "det här kommer jag göra tills pensionen" och det är svårt. En massa tankar, idéer och förslag snurrar i huvudet men än är det inget som fångat mig till 100%.
 
Foto: Viktoria Westin
 
I framtiden kommer självklart hästarna att finnas med. Helt beroende på hur mina andra planer med livet infinner sig är avgörande på hur mycket tid som blir över för hästarna. Något som jag absolut är 110% säker på är att så länge Lucifer finns på denna jord kommer jag aldrig släppa honom. Aldrig, aldrig, aldrig. Han är luften jag andas och den jag älskar mest över allt annat.  Han är drömmen som blev verklighet.
 
ÖOR kommer jag aldrig att släppa. Det är mitt andra hem och människorna som finns där betyder alldeles för mycket för mig för att kunna lämna. Dom gör mig så otroligt lyckliga bara genom ett hej och bara finnas till. Än om jag kanske flyttar i framtiden så kommer jag alltid att komma tillbaka till ridskolan i Svedjeholmen. För mig finns det inget annat alternativ. Så länge jag bor kvar i Örnsköldsvik så kommer jag vara aktiv på ridskolan; antingen som elev, instruktör, alltiallo eller något annat. Mig slipper dom inte i första taget ;)
 
Som så många andra så drömmer jag om en egen häst. Det som sätter käppar i hjulet är självklart ekonomin. Utan fast jobb skulle jag aldrig ta chansen att köpa en häst för att sedan behöva sälja den några månader senare. Vid hästköp vill jag kunna stå som ägare tills döden skiljer oss åt. Sedan är ju stora frågan... kommer jag vilja plugga inom något år eller göra något helt annat? Då kommer jag tyvärr inte ha råd med egen häst men drömmen kommer alltid finnas där.
 
 
Inlägget kan verka något förvirrande men det är det för mig också. Jag har många frågor i livet som jag måste finna svar på innan jag säkert kan säga vad framtiden har att erbjuda. När jag vet så kommer det absolut att komma till er kännedom. Nu har ni i alla fall en liten bättre inblick i mina tankar kring livet! :)

Kommentarer
Postat av: Anonym

sv: så elak :( ja mådde ju svindåligt. kände mig alldeles ensam i stora huset ah :( :( ingen som tog hand om mig. var var mannen i mitt liv?!

2012-07-30 @ 12:20:31
URL: http://lavitadilovisa.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback