Programridning


Jag och Donna från Härnösands dressyrtävlingar 2010.

Idag blev det programridning med dressyrstaket inför söndagens klubbdressyr. Donna var sjukt fin på framridningen! Lyssnade på minimala hjälper och vi hittade verkligen en fin rytm och takt och allt bara flöt på! Något ovanligt var att hon gjorde superfina galoppfattningar och stannade kvar i formen. Det är något som vi har svårt för annars men nu fungerade det riktigt bra!
Själva programridning gick väl sådär... Bättre känsla än förra programridningen men inte riktigt så bra som det kan vara. Det blev inte samma sak som på framridningen men vi gjorde det bästa av det. LB:1 var programmet vi red och det är ett program som faktiskt passar oss bra men inte idag.

Det blir LB:1 på söndag också om ryggen håller. Knäckte till den idag så får se om ömheten kommer ikapp tills imorgon eller söndag... Då blir det nog ingen tävling för min del tyvärr.

Årets första hoppträning

Det första jag tänker säga är fy fan vad fin, bra, underbar, fantastisk och världens bästa Donna är!

Under uppvärmningen var det som att sitta på en helt annan häst sedan igår. Det var verkligen att rida i uppförsbacke med världens påskjut bakifrån. Jag kunde hur enkelt öka, korta, svänga och hon gick där stadigt. Jag svävade på moln ett tag där.
Framhoppningen var på hinder nummer 2/6 där vi hoppade nerifrån och upp på en 8volt. Vi hittade inte riktigt avsprångspunkten förrän på slutet men då kändes det bra. Sedan tog vi studsen på kortsidan, först trodde jag att det skulle bli väldigt tajt men det fungerade utan några som helst problem. Innan vi hoppade banan tog vi långsidan 1ggr i båda varven (3 galoppsprång emellan).
Allt kändes bra fram tills vi skulle hoppa banan. Helt plötsligt blev jag jättenervös och fick en stor klump i magen. Jag fick aldrig igång henne pågrund av att jag backade så pass mycket så de första 3 hindrena blev pannkaka rakt upp och ner. Galopperade igång henne ett varv runt fyrkantspåret och tog om banan och då kom vi runt med ett bra flyt och samspel men nervositeten satt kvar.
Efter att alla hoppat banan fick vi ta den väg som inte kändes bra. Jag valde hindrena 2-5 och samma sak den här gången fast nu stannade Donna på första. Ett varv lugnt fyrkantspåret och sedan flöt det på bra men nervositeten var kvar ändå.
Som avslut hoppade vi snett på hinder 2/6 på en 8volt och då försvann nervositeten. Förstår ingenting, varför måste den där spärren finnas där?


Back to business

Efter ett jullov med endast 4dagars ridning och sedan jobbat häcken av mig var det ÄNTLIGEN dags att hoppa upp på Donnas rygg igen. Hon kändes ovanligt framåt när vi skrittade igång på långa tyglar, följde enkelt med vikthjälperna och vände jättefint för ytter. Dock så blev det lite "skenet bedrar" då hon verkligen inte var så mjuk och fin som hon verkade. Donna har alltid haft problem med att vara mjuk och smidig i vänster varv och det är inte lätt att upptäcka om man inte är en duktig ryttare. Det som är lite dumt är att jag är precis likadan i min vänstra sida; sådär stel och väldigt orörlig. Så vi kämpade på ett tag med lite delade åsikter om hur vi skulle göra. Funkade hyfsat i traven, inte alls i skritten men superbra i galoppen. Förstår inte alls hur hon kan vara så mjuk och fin i galoppen trots att hon är så stel ibland. Skänkelvikningarna fungerade bättre än vanligt vilket var ännu konstigare. På slutet hittade vi ett samarbete och fick till en hyfsat bra känsla.

Det känns bra att vara tillbaka på hennes rygg!

Året som gått

Imorgon är det nytt åt och dags att lämna det gamla bakom sig och börja om på nytt. Som man brukar säga. Jag och Donna har haft en riktigt bra tävlingsår och här kommer årets resultat:

  • 11/4 Dressyr Klubb ÖOR LB:1 59,31%
  • 11/4 Dressyr Klubb ÖOR LB:2 62,33%
  • 25/4 Dressyr Lokal Timrå HSF LB:2 53,33% (Första tävlingen utanför klubben)
  • 25/4 Dressyr Lokal Timrå HSF LB:1 54,83%
  • 15/5 Dressyr Lokal Härnösands RK LB:2 50,67%
  • 15/5 Dressyr Lokal Härnösands RK LA:3 49,03%
  • 20/6 Hoppning Kubb ÖOR 0.70 0/0 23,58s
  • 20/6 Hoppning Kubb ÖOR 0.80 0/4 19,72s
  • 2/7 Hoppning Lokal ÖOR CR 0.80 0 69,30s
  • 2/7 Hoppning Lokal ÖOR 0.90 Ute.
  • 29/8 Dressyr Klubb ÖOR LB:1 60,00%
  • 29/8 Hoppning Klubb ÖOR 0.80 4 79,21s
  • 16/10 Hoppning Klubb ÖOR KM 0.90 0/4 35,94s (Första gången vi kommer till andra fasen i 0.90)
  • 17/10 Dressyr Klubb ÖOR KM LB:1 63,10%
  • 17/10 Dressyr Klubb ÖOR LA:3 57,49%

Målen för nästa år:
Dressyr: Stadiga 60% i LB-klasserna och fortsatta nöjda ritter i LA-klasserna.
Hoppning: Felfria rundor i 0.90m.

Veckans ridpass

Torsdag, dressyr med Ninor
Var beredd på en dragkamp som förra lektionen men det behövdes inte. Denna gång visste jag vad som behövdes för att lugna ner honom och slippa stressen som uppfann sig sist. När det väl började kännas som att vi samarbetade blev det dags att rida utan stigbyglar. Helt ärligt trodde jag att det skulle bli riktigt dåligt men det blev snarare motsatsen. När stsigbyglarna försvann kom jag till bättre ridning och Ninor blev riktigt fin och avslappnad. Öronen fladdrade fram och tillbaka och han vilade på stegen och blev 100% stadigare i formen. Galoppen blev till och med bättre, han försökte verkligen jobba rätt och det kändes som att vi var samspelta.
Camilla hade samma uppfattning som jag, om hon sa någon kritik så hörde jag den inte för jag tog bara åt mig det positiva då jag var så otroligt nöjd med honom!


Fredag, dressyr med Donna
Efter sol kommer skitväder. Eller hur var det?
Under uppvärmningen gick hon som en klocka, hon jobbade uppåt i formen och satte verkligen under sig. Jag svävade på moln och satt och log i varje steg. Världens bästa häst!
Sedan sa Helen att vi skulle göra öppna och sluta. Jag tror att Donna bara hörde sluta så hon gjorde som Helen sa. Donna slutade helt enkelt, la av totalt. Och när Donna gör så får jag panik och ridningen blir ful och ostadig. Att det ska vara så svårt att lösa ett problem? Under 1 timme fick vi till 2 steg bra sluta och 2 bra skänkelvikningar. Av typ 100. Den ni.
Jag tror att jag ska förtränga allt som hände efter uppvärmningen. Skit också.

Vi är tillbaka!

Jag och Donna är tillbaka, och det med råge. Ni som har hängt med här på bloggen eller som följer mig och Donna på lektionerna vet att det inte har gått superbra senaste veckorna och i hoppningen har det känts riktigt hemskt helt ärligt. Speciellt när man vet vad vi kan åstadkomma tillsammans och vi inte kommer upp till den nivån. Men idag, ojoj vilken underbart fin häst man rider!
Redan under uppvärmningen kändes hon klockren! Lyssnade hur fint som helst på både drivande och förhållande hjälper, ofta brukar hon bara lyssna på en av dom... Superfin längning i traven, superfin form och driv i galoppen och vilken sprutt det blev på hon när jag bad hon öka!
I framhoppning skulle vi travhoppa ett kryss, båda jag och Donna tyckte det var skittöntigt och ingen av oss ansträngde sig riktigt. När hindret sedan höjdes och vi fick galoppera emot så kom kraften och energin från ingenstans och jag tror Donna chockade alla, inklusiv mig, när hon drog iväg och hoppade med raketfart! Så fortsatte hon hela lektion och ännu mer fart och energi blev det i henne.

Vi hoppade bana på hela ridhuset vilket betyder för mig och Donna = tempo! Och vilket tempo sedan, det var bara att försöka bromsa så gott det gick och hänga med över hindrena. Första rundan var hon klockren, hindrena låg på 70-80cm. Sedan höjdes hindren till ca 90cm och hon gick ännu bättre där!

Jag är helt lyrisk, jag kommer att leva på den här lektionen ett bra tag. Världens bästa Donna!

Berithträning hela helgen

I helgen har jag och Donna varit med på Berithträningarna båda dagarna. Då Donna inte var så pass mjuk som jag önskade i tisdags hade jag inga större förväntningar på träningen.
Under lördagens uppvärmning gick hon att böja och ställa hur mycket som helst på långa tyglar och jag satt som ett stort frågetecken. När jag sedna började jogga igång henne och känna efter hur hon var för dagen kändes det riktigt bra!

Lördagens övningar var mycket voltarbete, koll på yttersidan och få till min egna sits. När jag hade fått till sitsen och satt som jag skulle så kom jag till mycket bättre ridning och jag säger då det, hästen gick som en dröm! Inte helt perfekt men så nära som man kan komma. Trots att hon var lite loj försökte hon verkligen och svarade bra på hjälperna.



Idag kändes hon om inte finare under uppvärmningen och var jättepositiv till arbete! Skritten som vi annars har jättestora problem med kändes jättefin och jag kan lova att både jag och Donna hade samma koncentrerade min i just den stunden! De första 20min var hon jättefin och jag kom till rätt ridning, dock kände Donna av mjölksyran/träningsvärken och kickade mot skänkeln när jag bad henne gå fram mer i galoppen. Sista 20min var både häst och ryttare trötta och det blev inte riktigt så bra som tidigare men fullt godkänt. Varken jag eller Donna har den fysiska formen till att orka två hårda pass under en helg, speciellt inte med varandra. Haha!


Jag är grymt nöjd över helgen! Nu längtar jag tills på fredag då vi ska hoppa på hela ridhuset!

Klippning och privatlektion

Idag var det dags för Donnas päls att åka då hon svettas så grymt mycket på vinterhalvåret på grund av den. Jag trodde att hon skulle trilskas lite men världens duktigaste häst stod så snällt och lugnt med ena bakbenet vilande och åt hö. Både jag och Sandra blev lite chockad tror jag. Totalt tog det ca 30min att klippa henne, rekord måste jag säga!

Sedan var det dags att ladda för privatlektion för Camilla. Donna kändes fräsh och framåt, dock en aningen motvillig till öppnorna i början och sedan blev hon emot allt som hade med jobb att göra. Så under 40min kämpade jag på med att få henne mjuk, kvick för hjälperna och följsam och till slut kom de där underbara stunderna som bara går att upplevas med Donna. Tror till och med att Camilla börjar få upp ögonen mer för henne, stort plus!

Jag är så glad att jag har henne, världens bästa fuxsto!

Donna börjar komma tillbaka

Dressyr idag, jag var grymt peppad. Känns som hundra år sedan jag red henne trots att det bara var förra veckan, kanske för att hon inte kändes fräsh då?

Redan vid framskrittningen kändes hon riktigt trevlig, skrittade på i ett trevligt tempo genom hela kroppen. Dagens lektion var olika övningar för att få till skolan sluta. Vi började med att rida på en volt med tagen bakdel i både skritt och trav, hon tyckte det var lite jobbigt men jobbade på riktigt bra. Sedan ställde vi igenom hästarna i alla gångarter och jag svävade på moln efter galoppen.

Nästa övning var sluta längs långsidorna i både skritt och trav. Trots en hel del bråk och tvister blev hon superfin! Jag kan ju säga att jag fick en påminnelse om att hon är ett sto...
Efter det gick vi över till att rida sluta på diagonalen via halvt igenom, där var både jag och Donna trött men vi fick till några som kändes riktigt trevliga.

Duktiga Donna, hon är bara bäst!

Explosion i bakdelen

Vänstra bilden från augusti och högra bilden från lokala dressyren i Härnösand.

Dressyr idag, skulle egentligen ha haft Cookie men hon var tydligen inte helt fräsh så det blev Donna. Bara av att skritta fram henne kändes hon hur pigg och fin som helst och det kändes som att hon var redo att arbeta. Jag kan säga att den energi och de explosioner hon fick till vissa stunder under passet var jag inte beredd på! Uppvärmningen bestod av arbete på volter, både längs fyrkantspåret och sedan på volterna. Donna pinnade på hur bra som helst och det var minimala hjälper som behövdes för att hon skulle lyssna framåt. Jätte trevlig energi i alla gångarter och i galoppen kändes det som att jag fick upp henne i formen mer än vanligt och det kändes riktigt bra!

Själva övningen gick ut på att vi hörnet mot långsidan göra en nogrann hörnpassering och sedan övergå i en sluta. Vid B rakställ hästen mot K/H och öka skritten/traven. Gå sedan över i nya varvet och gör samma sak där. Så det blev öppna, öka snett igenom, öppna, öka snett igenom. Öppnan gick bättre än väntat trots motstånd från Donnas sida, hon är inte så smidig som man önskar... Första försöken till ökning blev galopp och "hej och hå vad det går". Därefter bestämde jag mig för att rida lätt och se om det gick bättre och jag säger då det, den ökningen hon fick till då var inte att leka med! Till och med Camilla lät lika fascinerad/chockad som jag kände mig och Donna sköt mig ur sadeln! DET HAR HÄNT NÅGON ENSTAKA GÅNG FÖRUT!

Jag kan säga att jag satt bara och log resten av passet. På slutet var både jag och Donna trött och det blev ingen ren takt i traven men galoppen var hon hur fin som helst! Världens bästa Donna!

KM helgen

Lördag hoppning
I lördags var det dags för KM i hoppning och jag hade anmält mig och Donna till LD, alltså KM klassen. Jag valde att skritta fram henne en bra stund utomhus innan vi skulle in på framridningen/framhoppning så att hon fick bli varm i musklerna så att jag kunde jogga igång henne direkt. Det är lite synd att det är så kort tid man hinner rida fram inomhus då det är en maxgräns på 5 ekipage på framhoppningen. Donna var hur fin som helst under uppvärmningen! Det var bara att korta tyglarna och sitta och njuta, hon sprang på av egen maskin och frustade runt som världens mest tävlingsinriktade häst. Dock så var känslan inte lika bra under själva framhoppningen då hon inte bjöd riktigt på hindrena och vi vägrade säkert 3-4ggr innan det var dags att gå in på banan. Så nej, jag hade ingen bra känsla när vi gick in.

Donna däremot verkade ha helt andra tankar så hon sprang på för kung och fosterland medan vi väntade på startsignal. När signalen gick och jag fattade galopp var det som att sitta på en helt annan häst. Mot varje hinder på banan laddade Donna rejält och hoppade som jag vet inte vad! Så bra känsla har vi nog inte haft på tävling sen hemmatävlingarna i juli! Dock kom ponnyryttaren fram i mig när omhoppningen började så det var för mycket innertygel och för lite allt annat i svängen så vi fick ett stopp men sedan flöt det på hur bra som helst!

Så glad och nöjd har jag nog inte varit efter en hopptävling på länge för nu fick vi rida vår första omhoppning i 90cm!



Söndag dressyr
I söndags var det dags för dressyren och jag hade anmält oss till LB:1 (KM klassen) och LA:3. Donna var superfin på framridningen inför LB:n och när vi kom in på banan kändes det riktigt bra. Men precis som vanligt släpper jag ut tyglarna säkert 1dm väl inne på banan så Donna blev lite ostadig i formen vissa stunder och det var mycket händer som for fram och tillbaka = Donna vickade fram och tillbaka med huvudet. Vi fick inte till mellantraven som jag ville riktigt men resten av programmet kändes faktiskt riktigt bra.

Resultat: 63,00%
Nöjd med vår insats? Ja. Nöjd med placeringen? Nej, inte det minsta. Har inte varit så besviken på länge tror jag.


Inför andra klassen var både jag och Donna trött så vi var lite väl sega på framridningen och jag kom aldrig till den ridning som behövs för att komma åt LA-formen på henne. När vi kom in på banan hade Donna hittat en extramotor någonstans för då sprang hon på som jag inte vet vad! Dock så var formen inte världens bästa (som det kändes) men oj vad roligt vi hade! Jag tror att jag satt och skrattade mig igenom ritten och vilken ökad trav vi fick till!

Resultat: 57,42%
Nöjd med vår insats? JA! Då vi har legat nere vid 50-53% tidigare så var det här jättebra! Nöjd med placeringen? Vem bryr sig om placeringen när känsan var så rätt?!

Jag behöver dig i mitt liv


Foto: Pernilla Larsson


Säkerhetsväst är en billig försäkring

Det är många som undrar varför jag alltid rider med säkerhetsväst. "Du behöver ju inte ha den i dressyren", "Du har ju fyllt 18, varför ha den?" och fler liknande. Jag kan säga såhär; hade jag inte haft min säkerhetsväst hade jag inte stått här idag. Jag hade nog inte ridit idag heller. Genom mitt ridliv har det kommit och gått 3-5 västar på grund av avfallningar som har tagit så pass hårt att västarna var tvungna att kastas bort. Senast var bara nu i somras på den lok/reg hopptävlingen då jag och Donna krashade rejält. Min rygg var inte bra förrän 2-3 månader efteråt.

Idag skulle vi i tävlingsgruppen jogga igång hästarna lite lätt och ta något skutt för att komma igång inför helgen. Donna kändes hur fin som helst, jobbade på och hade jättefin framåtbjudning! Det känns hur bra som helst inför dressyren på söndag!
Sedan skulle vi ta något skutt, hon hoppade jättetrevligt på det lilla hindret och skuttade runt och tyckte livet var lajbans. Vi hoppade räcket på ca 80cm 2ggr i höger varv och jag tänkte avsluta på det i vänster varv också. Jag taxerade helt fel, Donna litar på mig och hoppar av. Vad tror ni händer? Samma scen som utspelade sig i somras förutom att Donna lyckas hålla sig uppe men jag flyger av som en kanonkula. Så nu har jag förbannat ont i rumpan, svanskoten och en del av ländryggen.

Jag har väst för att jag inte vill dra på mig skador som kan sluta med att jag inte kan rida mer. Därför har jag väst.

Programridning inför KM

Innan dagens träningspass tänkte jag igenom kritiken som jag fick av Camilla igår vilket var att inte vänta på att Donna ska komma igång utan få igång henne redan från början. Och det fungerar! I framskrittningen tänkte jag på att hon skulle ha energi i skritten men ta ut stegen för att värma upp musklerna på bästa sätt. När jag kortade upp tyglarna drev jag på henne för att behålla energin och jag fick ännu mer! Hon var supertaggad, precis som att "nu visar vi dom vilka vi verkligen är!" och det kändes helt underbart! Hon lyssnade läskigt bra både på drivande och förhållande hjälper och jag behövde bara tänka halt så ställde hon upp perfekt. Donna var inte som hon brukar, hon frustade och tog i med bakdelen för kung och fosterland och både jag och Helen blev helt ställda över hur ridbar Donna var!

Vi var först ut i programridningen och det var LB:1 som gällde eftersom det är den klassen som KM går i. Uppridningen, halten, rätt över ridbanan och serpentinen red jag riktigt bra men längningen blev inte riktigt så bra som vi kan men stor skillnad från förgående träningar. Andra serpentinen slarvade jag med vägarna men helt godkänt. Skritten fungerade hyfsat, vi hittade inte riktigt ett bra tempo i ökningen som kunde hållas hela diagonalen så det får jag tänka på. Vänstergaloppen kändes sådär men där red jag riktigt bra ridvägar (som det kändes) men det är vårt svårare varv men ändå bättre känsla. Högergaloppen var som att sväva på moln så jag tappade lite ridning på uppridningen. Helen tyckte att Donna gick stadigt hela programmet igenom men att jag måste finputsa på några saker så skulle det bli riktigt bra!

Efter att den andra ryttaren hade ridit sitt program tänkte jag testa på förvänd galopp på serpentinbåge vilket blev galopp på en åttvolt och hon gick så förbannat bra! Jag visste att vi kunde göra bra serpentiner men det här var över mina förväntningar! Underbara häst, hon kämpade till 110% för att göra träningen bra!

Sedan tog vi några serpentinbågar också och sista kändes riktigt trots att det var vårt svårare varv. Båda två var trötta så det blev inte riktigt så bra som vi kan.



Det känns så förbannat bra inför KM nu!

Banträning

Uppvärmningen kändes bättre än på länge. Tror att både jag och Donna har längtat så otroligt mycket till att få komma tillbaka till den där hoppkänslan som vi bara kan få tillsammans. Hon var verkligen superfin på uppvärmningen! Jobbade på jättefint och hon kändes faktiskt väldigt mycket uppåt (som är bra för Donna) och jobbade på med mycket energi bakifrån. Jag fattar inte, det var som att sitta på en helt annan häst! Lyssnade både framåt och bakåt och det med råge! På en hundradels sekund gick hon från samlade till ökad galopp och då menar jag ponnygalopp!

Framhoppningen bestod av travhoppning, vi började på 50cm och höjde upp till 90cm sista språnget. Donna var supertaggad och tyckte att det var mycket roligare att galoppera sista språnget än trava. Hur ofta händer det?! Sedan en väldigt enkel bana men med koncentration på galoppen, att både kunna öka och minska och ha en bra galopp genom hela banan. Först en oxer på långsidan i höger galopp, snett igenom ett räcke, snett igenom igen ett räcke och avslut med en oxer på långsidan. Både jag och Camilla ansåg att det var bästa rundan hittills på terminen och känslan jag hade, den ni!

Som avslut höjde Camilla upp ett räcke till 1m och varken jag eller Donna tvekade utan hoppade med hjärta över. Äntligen är vi tillbaka och ingen kunde missa solskenet till leende i mitt ansikte både under och efter lektionen.

Markarbete och galoppbommar

Det blev Donna denna torsdag på cavaletti. Först var det hårdkörning i dressyr med arbete på volt, tvärning och sluta. Övningen var väldigt nyttig måste jag säga! Sedan övergick vi till skänkelvikning in en bit från spåret, öka traven över 3 bommar och sedan skänkelvikning ut igen. Efter en stund la vi till 2 galoppbommar med 4 galoppsprång mellan dom. Camilla sa att det var bästa gången hittills för min och Donnas del. Men varför känns det då som att vi har tappat det vi hade? Jag kan inte hitta den där fina känslan som vi hade förut, den där om att vi var ett och nästan kunde läsa varandras tankar vid ridningen. Nu känns det bara som att jag skumpar runt och inget blir bra. Ska man se något positivt med det hela är det att Donna verkar förstå. För mig är det hela jättejobbigt och Donna tröstar mig genom att hon verkligen försöker förstå vad det är jag vill. Tur att hon är hon. Det är jämarns bra.

Det här behövde vi

Jag och Donna behövde verkligen dagens ridpass! Från början stämde ingenting och på slutet stämde allt! Mycket nyttiga övningar red vi igenom, mycket böja och ställa och början till skolorna. Jag hinner inte skriva så mycket mer men nu har jag bättre koll på min kropp och då får jag bättre koll på Donna också!

Om ca 1,5 timme drar jag till Wången med 4 tjejer till från ÖOR till första delkursen i ULK. Hörs på söndagkväll!

Berithträning dag 1

Det positiva: Donna följde med från hagen till stallet utan vara sig trippande, tvärnitande eller något annat som tydde på att hagen var 10x roligare än att följa med mig. Vi var grymt snygga med vår svart/vita utrustning.

Det negativa: Att jag ens funderade på att rida Donna idag överhuvudtaget. Jag red uruselt och Donna gick lika dåligt som man kunde förvänta sig med min ridning för dagen. Nej, nu kan det bara bli bättre! Hoppas jag...



Laddar om inför imorgon!

Dressyris på Donnis

Äntligen är Donna fräsh och det är med råge... Kunde knappt stå still i stallgången i väntan på att få gå in till manegen! Med spetsade öron och stora kliv var hon nog lyckligast av alla ridskolehästar när hon skrittade fram i världens tempo. Vi började lektionen med att låta hästarna rulla på i alla gångarter på långa tyglar så att dom fick komma igång själva utan att ryttaren stör. Sedan var det dags för dagens övning vilken var verkligen något för hjärnan!

Börja med att rida uppför medellinjen och öka traven till X, därefter korta upp traven till du kommer till C och gå ut i vänster eller höger varv (varannan gång). Volt i hörnet, därefter skänkelvikning nästan till X, volt till B/E sedan skänkelvikning ut till spåret igen. Så rullade vi på i båda varven för att sedan jobba lite galopp på volterna.
Andra gången vi red banan var det först öppna på medellinjen för att sedan öka traven från X ut till C. Nästa skillnad vad galoppvolt vid B/E. Mycket nyttig övning måste jag säga! Donna skötte sig väldigt bra för att ha stått en tid. Dock var det lite delade åsikter hur vi skulle göra och med en ryttare som inte hade så mycket koll på sig själv men vissa stunder klickade det riktigt bra!

Imorgon är det hoppträning på tävlingsgruppen. Dock blir det inte Donna jag rider då både jag och Helen tyckte det var orättvist mot henne att hoppa när hon inte är igång så det blir Lusen jag rider istället!

Uteritt på schemat


Egentligen skulle vi ha haft markarbete på dagens lektion men vi bestämde oss för att rida ut istället vilket både hästar och ryttare uppskattade väldigt mycket! Absolut underbaraste känslan är att sitta på en häst som ger allt och verkligen sträcker ut i galopp och lyckoruset bubblar upp! Underbara, fina, fantastiska Donna; det är bannemej något speciellt med dig! Efter galoppsträckan blev det några turer på hoppstigen och sedan hem mot stallet igen. Det här behövde vi allihopa innan vi måste flytta in lektionerna för vintern. Kanske kan det bli någon uteritt i snön också? Förhoppningsvis!

Jag måste säga att när jag skaffar egen häst kommer minst hälften av ridturerna ske ute i skogen. Det finns inget härligare än att skritta på långa tyglar med bästa vännen och bara njuta av stunden och naturen. Världens bästa Donna får stå för bilden för att inlägget ska bli lite roligare!



P.S. För er som undrar så har vi nu fått Camilla Granberg som ridlärare och hon är även ÖOR's nya verksamhetschef! D.S.

Tidigare inlägg Nyare inlägg